Forum för alla i bostadsrätt
 

Backa   Forum för alla i bostadsrätt > Huvudforum > Administration, förvaltning - Upphandling & Anbud - Ekonomi
Registrera FAQ Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa

Administration, förvaltning - Upphandling & Anbud - Ekonomi Ekonomisk-, drifts- och underhållsförvaltning, underhåll, underhållsplan, budget, planering, driftskostnader, ekonomisk plan, kapitaltillskott, kontering av fakturor, inventarielistor, inre fond, krav på upphandling, upphandling av förvaltning, offerter, entreprenörer, fastighetsskötsel, anlita HSB, tips på bra entreprenörer, varning för dåliga entreprenörer, skattefrågor, skattereduktion, ROT-avdrag, o.dyl. RSS-feed för detta forum om förvaltning, administration, upphandling, etc som du kan prenumerera på, utöver den möjlighet till prenumeration på ämnen som ges i forumet!
Fler nyheter Mer nyheter Webbradio

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
  #1  
Gammal 2009-02-06, 11:17
gunnjohn gunnjohn är inte inloggad
Medlem
 
Reg.datum: Feb 2009
Inlägg: 4
Generad Amortering av skuld i brf

Jag är medlem i privat bostadsrättsforening med 20 likadana hus. Bostadsrättsföreningen har en skuld på 5 000 000 kr, dvs. 250 000 kr per bostadsrätt. Styrelsen har beslutat att de bostadsrättshavare som önskar kan amortera delar eller hela sin del av skulden för att slippa betala utgiftsränta till Brf. En så kallad individuell amortering av föreningens skuld.
Kan styrelsen sätta detta i verket utan samtycke från föreningsstämman?
Hur kommer räkenskaperna att presenteras?
Blir det merutgifter för bostadsrättsföreningen genom detta tillvägagångssätt?

Senast redigerad av Admin: 2014-08-10 klockan 16:30.
Svara med citat
  #2  
Gammal 2009-02-06, 11:33
Admins avatar
Admin Admin är inte inloggad
Systemadministratör
 
Reg.datum: Feb 2008
Ort: Malmö
Inlägg: 6 411
Glad Kan styrelsen bestämma att medlemmarna ska amortera av föreningens skuld?

Det är en ständigt återkommande fråga.

Kort uttryckt så är det inte möjligt för en styrelse att ta detta beslut.

Det stora problemet är att det förutsätter att alla har de pengar som behövs för detta, eller får ta lån. Så är sällan fallet.
Men är alla överens och alla är rika som troll så är det inga problem.
Tanken är god (det kan finnas fördelar med detta), men pga olika omständigheter går det inte alltid att genomföra i praktiken.

Här följer ett exempel på hur en brf löst detta:

Kapitaltillskott - Differentierade andelstal

Under 2012 beslöt medlemmarna i bostadsrättsföreningen att styrelsen har rätt att erbjuda medlemmar att göra frivilliga kapitaltillskott.
Ett frivilligt kapitaltillskott minskar den enskilda bostadsrättens andel av föreningens lån vilket medför att avgiften till föreningen sänks för bostadsrättsinnehavaren som gjort kapitaltillskott. Samtidigt minskar föreningens gemensamma lån vilket är en fördel för alla i föreningen.

Av föreningens 127 bostadsrättslägenheter valde 36 medlemmar att göra kapitaltillskott under 2012. Pengarna, cirka 13 miljoner, användes för att amortera av en del av föreningens gemensamma lån.

Möjligheten att göra frivilliga kapitaltillskott medför att alla lägenheter i föreningen nu har fått två olika andelstal. Dessa utgör grund för beräkning av månadsavgiften till föreningen
  1. Andelstal för kapitalkostnader. Detta baseras på lägenhetens andel av föreningens lån. Detta andelstal kan påverkas genom kapitaltillskott.
  2. Andelstal för drifts- och underhållskostnader. Detta baseras på lägenhetens storlek. Detta andelstal kan inte påverkas.
Förändringen medför att månadsavgifterna för två utåt sett likvärdiga lägenheter kan skilja sig åt.



Andelstal

Andelstal används för att beräkna hur mycket varje lägenhet ska betala i månadsavgift.
I föreningen har varje lägenhet två andelstal:
· ett andelstal för kapitalkostnader
· ett andelstal för drift och underhåll

Bostadsrättens ursprungliga andelstal för kapitalkostnader har räknats om, med hänsyn till om medlemmen har gjort kapitaltillskott eller inte.
Den som gjort kapitaltillskott har fått ett lägre andelstal i föreningens gemensamma lån, den som avstått har fått ett högre andelstal.

Andelstalet för drift och underhåll är detsamma som lägenhetens ursprungliga andelstal.
Stora lägenheter har högre andelstal än små. Driftsandelstalet är oberoende av gjorda kapitaltillskott.

När avgifterna till föreningen ska fastställas används båda andelstalen i kombination. Följden blir att de lägenheter som gjort kapitaltillskott får en lägre månadsavgift än de lägenheter som avstått från kapitaltillskott.

För att säkerställa rättvisa mellan alla medlemmar så lägger stadgarna fast följande:
  • ett ev. överskott efter året på drift & underhåll får inte utnyttjas för att täcka kapitalkostnader
  • ett ev. överskott på kapitalkostnader får inte användas för att täcka driftkostnader.
  • nyinvesteringar som kräver lånefinansiering ska fördelas på alla enligt andelstalen för driftkostnader (de ursprungliga andelstalen)
Om du funderar på att köpa en bostadsrätt i föreningen så kan styrelsen upplysa om vilka andelstal som gäller för drift & underhåll respektive kapital i föreningens bostadsrätter.


Se;
Kapitaltillskott och insatshöjning i brf

Se även bl.a. följande inlägg;
Kapitaltillskott (Wasan)
Kapitaltillskott (Ardennern)
__________________
DET KRÄVS ETT HELT NYTT SÄTT ATT TÄNKA FÖR ATT LÖSA DE PROBLEM VI SKAPAT MED DET GAMLA SÄTTET ATT TÄNKA Think outside the box
Demokrati/rättvisa - öppenhet - insyn - information - engagemang - medlemsinflytande - medlemskontroll - ärlighet - moral - etik - ansvar - respekt - civilkurage... ETHOS, vad tusan är det?
Faktabanken - Sveriges bästa och mest heltäckande stadgar - Index - Visitkort för Forum För Alla i Bostadsrätt - Hyresnämnden!
För den trötta samhällskroppen vore kanske bästa boten ifall tankarna i toppen kom från roten.
Makten ska utgå från folket enligt grundlagen, men hur fungerar det i en brf?
Är HSB till för medlemmarna eller är medlemmarna till för HSB? - Avveckla HSB-ledamoten !!! - Engagera dig i din investering i ditt boende idag, i morgon kan det vara för sent!
Varje HSB-medlem har motionsrätt till HSB:s stämmor. Utnyttja dina rättigheter och skriv motioner till HSB (exempel).
Med retorik och härskartekniker undviker HSB att svara på frågor! - Fler Whistleblowers efterlyses!
6:13, 7:16 LEF (generalklausuler): Föreningsstämman, styrelsen eller ställföreträdare för föreningen (t.ex. mötesordförande) får inte ta beslut/företa en åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.
13 kap 1§ LEF: Om en styrelseledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.
Kärnproblemen: 1. Protokoll (ska vara offentliga), 2. Stadgar 3. Revisorer, 4. Valberedning - Vi ska inte ha roller och regler som inte kan kontrolleras!
VEM SOM FÅR VARA OMBUD/BITRÄDE PÅ STÄMMA SKA INTE VARA BEGRÄNSAD!
UNDERHÅLLSPLANER I BRF & BUDGET MÅSTE OVILLKORLIGEN VARA OFFENTLIGA FÖR ALLA MEDLEMMAR & KÖPARE

Senast redigerad av Admin: 2014-07-24 klockan 09:41.
Svara med citat
  #3  
Gammal 2009-02-11, 23:00
meanmachine meanmachine är inte inloggad
Duktig medlem
 
Reg.datum: Oct 2008
Inlägg: 13
Standard Frivilligt kapitaltillskott och differentierade andelstal

Att fatta ett sådant beslut av endast styrelsen är som admin skriver inte rätt.

Dock behöver det inte innebära att man "måste" betala, det kan ske genom ett "frivilligt kapitaltillskott". Det förutsätter att varje bostadsrätt har 2 stycken andelstal.
Rent praktiskt medför det mer administrativt arbete vilket skulle kunna medföra högre kostnader för detta. Det finns bostadsrättsföreningar som gjort detta och efter vad jag läst så finns både goda och dåliga erfarenheter av detta.

Exempelvis:

Differentierade andelstal

Våren 2008 genomförde bostadsrättsföreningen Herbert en låneomläggning, som innebar att föreningen tog in ett frivilligt kapitaltillskott från medlemmarna.
I 55 av föreningens 68 bostadsrättslägenheter valde medlemmarna att medverka i låneomläggningen, genom att göra privata inbetalningar. Pengarna användes för att amortera av en stor del av föreningens belåning. Därmed kunde månadsavgiften sänkas kraftigt för de lägenheter som bidragit med eget kapitaltillskott.
Tretton lägenheter avstod från att göra kapitaltillskott.

För att skapa rättvisa mellan deltagande och icke deltagande lägenheter infördes samtidigt systemet med differentierade andelstal – ett för drift/underhåll och ett för kapitalkostnader.
En konsekvens av detta är att månadsavgifterna för två utåt sett likvärdiga lägenheter numera kan skilja sig kraftigt åt.


Det normala i en bostadsrättsförening är att varje lägenhet har ett enda andelstal (kallas ibland även fördelningstal).
Andelstalet är vanligen kopplat till den ursprungliga insatsen för respektive lägenhet. Det avspeglar i första hand lägenhetens storlek, men ibland också sådant som läget i huset, tillgång till balkong m m.
Andelstalet används för att beräkna hur mycket varje lägenhet ska betala i månadsavgift.

I en förening som Herbert, med differentierade andelstal, har varje lägenhet i stället två andelstal: Ett andelstal för drift och underhåll och ett annat andelstal för kapitalkostnader.
Andelstalet för drift och underhåll är detsamma som lägenhetens ursprungliga andelstal. Det betyder att stora lägenheter har högre andelstal än små. Detta så kallade driftsandelstal är alltså oberoende av eventuellt kapitaltillskott.
Andelstalet för kapital däremot har räknats om, med hänsyn till om den enskilde medlemmen har gjort kapitaltillskott eller inte. Den som gjort kapitaltillskott har fått ett lågt kapitalandelstal, den som avstått har fått ett högre.

När månadsavgifterna för lägenheterna i brf. Herbert ska fastställas används de båda andelstalen i kombination. Följden blir att de lägenheter som gjort kapitaltillskott får en väsentligt lägre månadsavgift än de lägenheter som avstått från kapitaltillskott.
Som spekulant på en lägenhet i brf. Herbert, eller som mäklare i samband med en försäljning, är det följaktligen viktigt att du informerar dig om vilken kategori den aktuella lägenheten tillhör. Styrelsen kan upplysa om vilka andelstal som gäller för drift och underhåll respektive kapital.

Här följer några siffror som belyser låneomläggningen i maj 2008 och systemet med differentierade andelstal.

Summan av samtliga frivilliga kapitaltillskott, som har använts till amortering av föreningens skulder: Drygt 33 miljoner kronor.
Resterande belåning: Cirka 21 miljoner kronor.
Storlek på kapitaltillskott för normallägenhet på 80 kvm: Cirka 610 000 kronor.
Kapitalandelstal för denna lägenhet: Cirka 0,93.
Månadskostnad för denna lägenhet: Cirka 3 300 kr.
Kapitalandelstal för normallägenhet som inte gjort kapitaltillskott: Cirka 3,8.
Månadskostnad för denna lägenhet: Cirka 6 300 kr.
Driftandelstal för normallägenhet, oavsett kapitaltillskott eller ej: Cirka 1,48.

Månadsavgifterna kan naturligtvis komma att förändras i framtiden. De anges här enbart för att belysa den relativa skillnaden i månadsavgift beroende på kapitalandelstalets storlek.

Går det att göra kapitaltillskott vid en senare tidpunkt?

Det är föreningens årsstämma som från tid till annan beslutar om ytterligare frivilliga kapitaltillskott från medlemmarna ska accepteras.
Den nuvarande styrelsens uppfattning är att tillkommande kapitaltillskott är välkomna, men att de av praktiska skäl i fortsättningen bör ske i samband med årsskifte. Nästa lämpliga tillfälle för eventuella kapitaltillskott från någon av de 13 lägenheterna som avstod våren 2008 bedöms vara årsskiftet 2009/2010 (beslut om detta fattas av årsstämman våren 2009).


Varför gjordes denna förändring?

Brf. Herbert var fram till maj 2008 en bostadsrättsförening med relativt hög belåning. Detta resulterade i höga månadsavgifter – närmare 60 procent av månadsavgiften utgjordes i själva verket av pengar som föreningen behövde för att betala räntor på sina lån.

Normalt sett är låneräntor avdragsgilla för låntagaren, vilket innebär att den reella kostnaden för lånet bara uppgår till 70 procent av den nominella.
Men detta gäller inte för boende i bostadsrättsföreningar. Varken de enskilda medlemmarna eller föreningen har möjlighet att göra skatteavdrag för ränteutgifterna.
Denna orättvisa har gång på gång påtalats för politikerna av HSB och andra bostadsrättsorganisationer, dock utan resultat.
Olika metoder har genom åren använts för att boende i bostadsrättsföreningar ändå ska kunna tillgodogöra sig avdragsrätten, bland annat så kallade strimlade lån. Den skatterättsliga hållbarheten hos sådana konstruktioner är ofta oklar.

Ett tillvägagångssätt som dock är helt oantastligt innebär att föreningens belåning amorteras av med hjälp av kapitaltillskott från medlemmarna, vilket är precis vad som skett i brf. Herbert.
De enskilda medlemmarna tar i de flesta fall upp egna lån för att få ihop pengar till kapitaltillskottet och räntorna på dessa personliga lån blir naturligtvis avdragsgilla.
Detta är också förklaringen till att vi använt beteckningen ”låneomläggning”, fastän det i realiteten handlar om ett gammalt lån (föreningens) som avslutas och nya lån (medlemmarnas privata) som tas upp.

Genom kapitaltillskotten kunde föreningen amortera av på sina lån och sänka månadsavgifterna för de medverkande medlemmarna i motsvarande grad – vilket framgår av siffrorna här ovanför.
Sammantaget resulterade låneomläggningen i kraftigt minskade totala boendekostnader för de deltagande hushållen: För en normallägenhet i storleksordningen 10 000 kronor per år.

Systemet med differentierade andelstal infördes enbart för att kunna upprätthålla rättvisa mellan lägenheter som gjort kapitaltillskott och sådana som avstått.

Beslutet om att genomföra låneomläggningen och införa differentierade andelstal har tagits av brf. Herberts medlemmar vid två extra föreningsstämmor. Förändringen har godkänts av HSB Göteborg och av HSB:s Riksförbund
.


Se även;
Kapitaltillskott och insatshöjning i brf

Senast redigerad av Admin: 2014-08-10 klockan 16:35. Anledning: Tagit bort ej fungerande länk
Svara med citat
  #4  
Gammal 2013-10-01, 23:27
spantet spantet är inte inloggad
Avancerad medlem
 
Reg.datum: Sep 2010
Ort: Uppsala
Inlägg: 32
Standard När bostadsrätt med lägre andelstal säljs

Bra förklaring!
Den verkliga svagheten som jag ser i detta är att när man säljer bostadsrätten (med lägre andelstal) så måste priset öka med motsvarande summa (600' i ditt exempel).
Motsvarar en hyressänkning med 3000 kr en ökning av försäljningspriset med 600.000 kr? Är sambandet alltid linjärt?
Svara med citat
  #5  
Gammal 2013-10-02, 09:32
Harald Harald är inloggad nu
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Mar 2008
Ort: Göteborg
Inlägg: 2 926
Standard Kapitaltillskottet är värt 22 % av bostadsrättens samlade amortering

Citat:
Ursprungligen skrivet av spantet Visa inlägg
Motsvarar en hyressänkning med 3000 kr en ökning av försäljningspriset med 600.000 kr? Är sambandet alltid linjärt?
Nej, absolut inte. Det har forskats på detta, och ingen har hittat något vetenskapligt stöd för att detta hänger ihop. Det närmaste man kunnat bevisa är att i ytterområden kan man inte utesluta visst samband. Ju attraktivare läge, desto mindre samband. Vetenskapligt ingen alls.

Sedan behöver bostadsrätten inte alls betinga ett pris som är 600 000 kr högre för att affären ska gå ihop. Du måste också räkna på hur mycket mindre i avgifter du betalat in fram till försäljningsdagen, minska detta med dina egna räntekostnader. Dessutom får du inte glömma att själva kapitaltillskottet också är avdragsgillt!

Kapitaltillskottet är värt, alldeles oavsett om det uppkommit genom ett tillskott i klump som i trådens fall, eller om det uppkommit genom att föreningen helt enkelt amorterat löpande sin överlikviditet, 22 % av bostadsrättens samlade amortering.

Komplicerat är det, men i grund och botten gäller det att lära ut följande grundsanningar:

- Föreningen ska över tid drivas att gå runt via årsavgifterna + ev. kringintäkter (hyror t ex).

- Varje gång en bostadsrättsförening diskuterar eller genomför ett kapitaltillskott, har den föreningens styrelse misslyckats med att finansiera föreningens drift via avgifterna.

- I undantagsfall kan man tänka sig att en bostadsrättsförening behöver uppta nya lån, framförallt om föreningen är ung, men detta ska endast vara en metod för att utjämna intäkterna. Det får aldrig vara en finansieringsform för t ex underhåll, för det är det ju inte. Det enda som händer i en förening som lånar till underhåll, är att andra medlemmar (i framtiden) får betala för den förslitning som orsakats av medlemmar fram till idag.

- Bortsett från köpet av fastigheten, så ska inga nya avskrivningar uppstå, förutom på maskiner och inventarier. Allt bör kostnadsföras och ombokas mot yttre fond. Visst undantag finns de första åren för de bostadsrättsföreningar som ombildats och har ett eftersatt hus. Här får man i början aktivera visst underhåll.

- Ovanstående stycke är vad som gäller nu. Nya redovisningsregler är på gång (sök K2 och K3), vilka kan komma att innebära att BRF får tänka om kring dessa frågor. Bl a kan det vara så att komponentavskrivning är på ingång, samt att progressiva avskrivningsplaner kan komma att förbjudas. Ändringarna kommer att gälla från 2014, men då 2014 ska redovisas i jämförelse med 2013, så kommer i praktiken även innevarande år behöva "redovisas om" i 2014 års bokslut.
Svara med citat
  #6  
Gammal 2013-10-02, 09:53
Gusten Gusten är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Nov 2008
Ort: Sundbyberg
Inlägg: 3 458
Standard Differentierade insatse gör det omöjligt att kontrollera att avgiften är korrekt

Har för mig att SBC avråder från differrentierade insatser. Det blir nästan omöjligt för personer utanför styrelsen att kontrollera att avgiften för respektive bostadsrätt är rätt framräknad.

Senast redigerad av Admin: 2014-07-16 klockan 19:38.
Svara med citat
  #7  
Gammal 2013-10-02, 10:01
clabbe clabbe är inloggad nu
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Sep 2008
Inlägg: 2 546
Standard Nackdelar med individuella kapitaltillskott

Jag anser mig själv vara ganska duktig på att räkna på en bostadsrättsförenings ekonomi (har varit ekonomiansvarig i brf bl.a.) och det skulle vara väldigt komplicerat, ser jag det som, att räkna fram den "rätta" fördelningen av avgifterna vid individuella kapitaltillskott, särskilt hur det blir i framtiden.

För en person som funderar på att köpa en bostadsrätt i en bostadsrättsförening som haft individuella kapitaltillskott är det nog också svårt att bedöma föreningens ekonomi och den tänkta bostadsrättens del av denna.

Även för personer inom styrelsen blir det nästan omöjligt att kontrollera att avgiften för respektive bostadsrätt är rätt framräknad.

Senast redigerad av Admin: 2014-07-16 klockan 19:40.
Svara med citat
  #8  
Gammal 2013-10-02, 10:45
kluringens avatar
kluringen kluringen är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Dec 2009
Ort: Stockholm
Inlägg: 1 608
Standard Frivilligt kapitaltillskott och differentierade avgifter

Vi har genomfört frivilligt kapitaltillskott förra året och kommer att ha differentierade avgifter 50 år framåt eller tills alla har betalat sin andel av en öronmärkt investering. Vi har inte differentierade andelstal, fördelningen sker fortfarande enligt insatserna och stadgarna.

Av 41 hushåll är det 13 som har betalat. I år är det en till som har anmält att de vill köpa in sig i investeringen, vilket är tillåtet och en del av definitonen "frivilligt". Köpare informeras om att de har möjlighet att "köpa in sig". Åtgärden är kopplad till bostadsrätten, inte till medlemmen.

Senast redigerad av Admin: 2014-07-16 klockan 19:40.
Svara med citat
  #9  
Gammal 2013-10-02, 11:36
Gusten Gusten är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Nov 2008
Ort: Sundbyberg
Inlägg: 3 458
Standard Fördelningsfaktor i stadgarna

Det här verkar vara ett helt annat system än det som SBC avråder från.
Även detta svårt att förstå för den oinvigde hur det fungerar.
Om ni fortfarande har avgiftsfördelning efter insatserna så måste det även finnas någon annan fördelningsfaktor i stadgarna för att få ner avgiften för de som bidragit till den öronmärkta investeringen.

Senast redigerad av Admin: 2014-07-16 klockan 19:41.
Svara med citat
  #10  
Gammal 2013-10-02, 12:33
clabbe clabbe är inloggad nu
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Sep 2008
Inlägg: 2 546
Standard Partiell direktnedskrivning av investering

Citat:
Ursprungligen skrivet av kluringen Visa inlägg
Vi har genomfört frivillig kapitaltillskott förra året och kommer att ha differentierade avgifter 50 år framåt eller tills alla har betalat sin andel av en öronmärkt investering. Vi har inte differentierade andelstal, fördelningen sker fortfarande enligt insatserna och stadgarna.
Med all respekt för er förening och de metoder ni har valt - jag skulle personligen inte vilja flytta in i en bostadsrättsförening som gör som er förening. Det skulle kännas som en osäker framtid.
Vem vet när ni byter avskrivningsmetod igen t ex? Eller när era medlemmar gör kapitaltillskott, tydligen i tron att avgifterna skulle sjunka, för att några år senare förstå att avskrivningarna inte förändrats och avgiften därmed inte kunde sänkas som man trott?

Nu var det ett tag sen jag såg era beräkningar men ni verkar ha gjort nån sorts partiell direktnedskrivning av en investering, och resten avskrivs väl då enligt plan. Det känns som en väldigt "kreativ" bokföring att bara en del av medlemmarna delar på avskrivningen. Och nu öppnar ni upp för ytterligare direktnedskrivningar av en del av investeringen. Hur lätt är detta att begripa?

Senast redigerad av Admin: 2014-07-16 klockan 19:42.
Svara med citat
Svara


Aktiva användare som för närvarande tittar på det här ämnet: 1 (0 medlemmar och 1 gäster)
 
Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att skriva inlägg
Du får inte skriva nytt inlägg
Du får inte besvara inlägg
Du får inte bifoga filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Gå direkt till;

Liknande ämnen
Ämne Startat av Forum Svar Senaste inlägg
Amortering i brf, hur stor? guben Administration, förvaltning - Upphandling & Anbud - Ekonomi 58 2011-03-24 19:31
Avdrag för Lägenhets andel av amortering guben Administration, förvaltning - Upphandling & Anbud - Ekonomi 4 2010-03-12 23:36
Om styrelseledamot i brf har skuld till föreningen.... primary Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 1 2009-11-15 13:21
256 kr i skuld – får sin bostad utmätt - Metro Admin Senaste Nytt 0 2009-08-12 09:52



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 23:06.


vBuletin® Version 3.6.8 Copyright ©2000 - 2019.
Allt om bostadsrätt - Sveriges största sajt om bostadsrätter - Köpa bostadsrätt privat utan mäklare