Forum för alla i bostadsrätt
 

Backa   Forum för alla i bostadsrätt > Huvudforum > Bostadsorganisationerna HSB, Riksbyggen, SBC - Fullmäktige
Registrera FAQ Kalender Sök Dagens inlägg Markera forum som lästa

Bostadsorganisationerna HSB, Riksbyggen, SBC - Fullmäktige
HSB-ledamoten, HSB:s strategi/prioritering, fördelar/nackdelar med att vara med i HSB/Riksbyggen/SBC, utträde, bostadspolitik, kooperativt tänkande, tillvarata/främja medlemmarnas ekonomiska intresse, certifiering, medlemsavgift, etc. Vikten av att påverka bostadsorganisationen! RSS-feed för detta forum om HSB, Riksbyggen, Bostadsrätterna, etc, som du kan prenumerera på, utöver den möjlighet till prenumeration på ämnen som ges i forumet!

Fler nyheter Mer nyheter Webbradio

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
  #1  
Gammal 2014-04-09, 16:44
Fågviss avatar
Fågvis Fågvis är inte inloggad
Medlem
 
Reg.datum: Mar 2014
Ort: Järfälla
Inlägg: 4
OBS! OBS! OBS! HSB Norra Storstockholm vägrar lämna ut info om brf till styrelseledamot

Jag har precis försökt att få ta del av besiktningsprotokollet på våra fastigheter.
Jag är styrelsemedlem (inte så populär hos styrelsen pga min polisanmälan).

Då får jag svar från Håkan Berg Vd för HSB Norra Stor Stockholm;
"Du agerar inte på styrelsens uppdrag.
Våra medarbetare utför enbart uppdrag på beställning av brf Västerbys styrelse så du får ta dina frågor med styrelsen först.
"
Han utnyttjar sin makt för att hindra mig att få ta del av information som jag har rätt att ta del av, Vad gör man????


Citat:
Ursprungligen skrivet av Admin Visa inlägg
Skyddet för minoriteter i en brf

Innebörden av likhetsprincipen och generalklausulen

En styrelses vårdplikt, lydnadsplikt och upplysningsplikt samt likhetsprincipen är de viktigaste regelverken som skyddar medlemmarna mot att fel som orsakar medlemmarna ekonomisk skada begås i en förening.

Läs mer;
Vårdplikt, lydnadsplikt och upplysningsplikt för styrelsen

En mycket viktig och central bestämmelse i bostadsrättsföreningar och andra associationsformer är likabehandlingsprincipen vilken också benämns likhetsprincipen eller likställighetsprincipen (SOU 1941:9 s 301f, SOU 1984:9 s 221, NJA 1977 s 393).

Stämma/styrelse får inte missgynna/gynna vissa medlemmar på bekostnad av föreningen/andra medlemmar
Det är en oskriven allmän rättsgrundsats och dess innebörd är att föreningsstämman eller föreningsstyrelsen inte får missgynna eller gynna vissa medlemmar på bekostnad av föreningen eller andra medlemmar (6:13 LEF avser styrelsen emedan 7:16 LEF avser föreningen).

Allmänna rättsgrundsatser
Allmänna rättsgrundsatser finner sitt normativa uttryck i lagmotiv. De är avsedda att ge vägledning för tillämpningen av enskilda rättsregler till följd av det rättspolitiska ändamålet. Relationen lagmotiv och likabehandlings- eller generalklausuler är påtaglig eftersom rättstillämpningen tvingas göra en skönsmässig bedömning vid dess tillämpning (NJA 1985 s 343, i rättsfallet tillämpar HD likabehandlingsprincipen utan hänvisning till någon uttrycklig lagregel).

Således kompletterar regler och motiv varandra vilket innebär att de svårligen kan åtskiljas (Bergström s 124f, m.fl.).

Syfte att eliminera illojala förfaranden och maktmissbruk inom föreningen
Likhetsprincipens främsta syfte är att undanröja illojala förfaranden och maktmissbruk inom föreningen.

Likhetsprincipen ska fungera som en generalklausul
Principen ska således fungera som en generalklausul och måste genomsyra de beslut som föreningsorganen fattar för att skydda minoriteten.

(Likhetsprincipen har varit föremål för prövning i följande fall; NJA 1989 s 751 angående installering av kabel-TV i en bostadsrättsförening där debitering efter lägenhetens bostadsyta inte ansågs strida mot likhetsprincipen och RH 1990:118 gällande upphävande av stämmobeslut om installation av en hiss.)

Likhetsprincipen anger gränserna för handlingsfriheten
Därmed är de underkastade vissa generella begränsningar i sin beslutanderätt eftersom likhetsprincipen anger gränserna för deras handlingsfrihet.

Bestämmelsen utgör samtidigt ett skydd för bostadsrättsföreningens medlemmar att stadgefrämmande verksamhet inte förekommer. Föreningens ändamål ska alltid framgå av stadgarna. Det är enligt dessa förutsättningar som bostadsrättshavaren har ingått i föreningen och ska därefter inte riskera att de förändras. Emellertid är det acceptabelt att stadgarna ändras enligt lag- och i stadgeenlig ordning.

Vad innebär Generalklausulen?
Stämman får inte fatta beslut som ger otillbörlig fördel till en medlem eller nackdel till en annan
Beslut som är ägnade (generalklausulen innehåller inget subjektivt rekvisit, därför krävs det inte att en särbehandling rent faktiskt uppkommer, KARNOV band 1)
att bereda otillbörlig (här avses främst illojala förfaranden, men även andra opassande fall av gynnanden, KARNOV band 1)
fördel (fördelen kan t.ex. bestå av såväl rent ekonomiska fördelar, förmögenhetsökning, eller ökning av medlems förvaltningsbefogenheter, KARNOV band 1)
åt en medlem eller till nackdel (rekvisitet ”nackdel” kan innebära ekonomisk skada, förmögenhetsminskning, som minskning av medlems förvaltningsbefogenheter, nackdelen ska uppkomma antingen för föreningen eller för annan medlem)
för en annan får inte fattas på stämman.

Detta är den föreningsrättsliga generalklausulen som är ett komplement till reglerna om kvalificerad majoritet för vissa stämmobeslut samt likhetsprincipen.

Svårigheter med att behandla alla medlemmar lika
Omfattar en bostadsrättsförening flera hus kan det ibland vara svårt att behandla samtliga bostadsrättshavare lika, särskilt om det rör sig om en blandförening eller om förutsättningarna skiljer sig åt (7:16 LEF).

När gäller inte generalklausulen?
Generalklausulen gäller inte om föreningsstadgarna föreskriver att vissa medlemmar ska vara underkastade andra regler än de övriga. Emellertid förutsätter det att stadgandet fanns från begynnelsen. Om en förening senare vill införa ändringar i stadgarna och någon av föreningsmedlemmars rätt då försämras följer det av likhetsprincipen att samtliga medlemmar som berörs ska samtycka därtill.

Stämmobeslut som strider mot likhetsprincipen är inte en nullitet
Det är i detta sammanhang viktigt att understryka att ett stämmobeslut eller felaktiga stadgeändringar som strider mot likhetsprincipen inte är en nullitet utan måste klandras för att inte vara giltigt (Lundén & Svensson s 143ff, 133ff Uggla och Mallmén s 304f).

Ekonomiska eller rent sociala aspekter vid otillbehörlighetsbedömningen
Generalklausulen anses kunna tillämpas i vissa fall då kvalificerad majoritet krävs för beslut om avvikelsen från likhetsprincipen kan anses medföra otillbörlig fördel för medlem eller till nackdel för övriga medlemmar (Mallmén s 305f). Det kan röra sig om antingen ekonomiska eller rent sociala aspekter vid otillbehörlighetsbedömningen.

Missgynnande av minoritet behöver inte röra sig om stämmobeslut
Således kan missgynnande av minoriteten i föreningen uppkomma i olika situationer och det behöver inte alltid röra sig om stämmobeslut. Istället kan det vara olika förvaltningsåtgärder som vidtas av styrelsen i form av avtal och andra rättshandlingar som innebär att likhetsprincipen åsidosätts.

Brott mot likhetsprincipen att sälja egendom till underpris till vissa medlemmar
Kringgående av likhetsprincipen kan ske genom att beslut fattas om att sälja egendom till underpris till vissa medlemmar. Det skulle i så fall medföra att föreningen och därmed indirekt den enskilde medlemmen skadas (Mallmén s 306).

Likhetsprincipen och generalklausulen överlappar varandra
Likhetsprincipen och generalklausulen överlappar varandra vilket innebär att endera av dem alltid är tillämpbar.

Definition av Generalklausulen - Generalklausulen tillämpas när...
Generalklausulen tillämpas om åtgärden är ägnad att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.

Vem har bevisbördan vid åberopande av generalklausulen?
Det är den som åberopar generalklausulen som har bevisbördan gällande såväl att en fördel har uppkommit som att fördelen är otillbörlig (NJA 1977 s 393 angående uteslutning ur en ekonomisk förening. I målet uttalade HD att medlemmar inte får behandlas olika med mindre detta är av sakliga skäl motiverat).

När gäller likhetsprincipen? - Likhetsprincipen tillämpas när...
Likhetsprincipen åberopas om en åtgärd leder till olika behandling och uppställer således inte något motsvarande krav på att åtgärden ska innebära någon direkt fördel för någon. Emellertid bör bedömningen göras utifrån effekterna på medlemmarnas reella positioner i föreningen.

När är det tillåtet att inte följa likhetsprincipen?
Avsteg från likhetsprincipen anses vara tillåtet när majoritetens berättigade intressen anses väga betydligt tyngre än minoritetens.
Vid tveksamma fall ska avgörandet ske till minoritetens fördel (Ibid. s 309f).

Vem har bevisbördan vid åberopande av likhetsprincipen?
Likhetsprincipen kräver enbart att käranden visar att en olikabehandling har ägt rum.

Bevisbördan faller därefter på föreningen som måste bevisa att åtgärden var motiverad av sakliga skäl.

Talan om att beslutet ska förklaras ogiltigt
En medlem som anser att dennes enskilda rätt kränkts genom ett stämmobeslut kan föra talan om att beslutet ska förklaras ogiltigt.

Generalklausulen och likhetsprincipen kan åberopas samtidigt
Det ska poängteras att käranden givetvis kan åberopa både generalklausulen och likhetsprincipen.



Rättsföljden vid överträdelse av minoritetsskyddet i BrL

Ett stämmobeslut som klandras kan bli ogiltighetsförklarat med stöd av
- generalklausulen och
- likhetsprincipen.

När kan skadeståndstalan föras mot majoriteten eller styrelsen?
En överträdelse av minoritetsskyddet berättigar att föra en skadeståndstalan mot majoriteten eller styrelsen.

Regler om skadeståndsskyldighet
Regler om skadeståndsskyldighet finns i BrL LEF där ansvar för styrelseledamöter, revisorer och föreningsmedlemmar mot föreningen, medlemmarna eller andra personer stadgas (13:1-6 §§ LEF).

Föreningen kan bli skadeståndsskyldig pga kontraktsbrott...
Även föreningen kan bli skadeståndsskyldig enligt kontraktsbrott eller bestämmelserna i skadeståndslagen (KARNOV band 1 s 1413 not 391).

Grunden till bestämmelserna om skadestånd
Grundvalen till bestämmelserna om skadestånd är att de ska skydda associationen, minoriteten och även begränsa under vilken tid bolagsorganen kan angripas med skadeståndskrav (Johansson s 343f).

De allmänna skadeståndsrättsliga principerna ska tillämpas...
Vid bedömningen om uppsåt eller oaktsamhet samt kausalitet mellan handling eller underlåtenhet och skada föreligger, ska de allmänna skadeståndsrättsliga principerna tillämpas (2:1 och 2:4 SkdstL).

Individuellt ansvar för alla
För samtliga i föreningen är ansvaret individuellt.

Tillräcklig aktsamhet
Generellt föreligger tillräcklig aktsamhet om agerandet är lag- samt stadgeenligt.

Vem omfattas av ansvaret?
Ansvaret omfattar direkt skada för medlemmar, borgenärer och annan tredje man.

Även indirekt skada kan komma i fråga om likhetsprincipen eller generalklausulen har åsidosatts.

Okunskap kan ej hävdas som försvar
Styrelseledamöter kan inte undgå ansvar genom att åberopa att uppdraget enbart var formellt och att denne ej förstod innebörden av det (KARNOV band 1 s 1385 not 396 och not 398).

Bifall i domstol gör att skadestånd kan erhållas
En minoritets- eller styrelsetalan mot någon i föreningsorganen som vinner bifall i domstol medför att associationen erhåller skadestånd, en sk actio pro socio talan. Det ska dock påpekas att skadeståndssanktionen används enbart i mer extrema fall. Dess tillämpning som minoritetsskyddsaspekt har hittills inte blivit allmänt bruk, i vart fall inte enligt rådande praxis.

Kan en enskild medlem bli skadeståndsskyldig?
Vad gäller bostadsrättsföreningar kan en medlem bli skadeståndsskyldig om denne medverkat till beslut på stämman som är till skada för associationen.

Även om en medlem inte direkt medverkar på stämman kan denne ändå bli skadeståndsskyldig. Detta är fallet om denne har utövat personliga påtryckningar på styrelsen som har inneburit att de vidtagit åtgärd till skada för föreningen (Johansson s 483).

Jämkning av skadeståndsansvar - på vilken grund?
Det finns en möjlighet i både ABL och BrL att jämka skadeståndsansvaret med hjälp av dels de associationsrättsliga reglerna och dels den allmänna jämkningsregeln i skadeståndslagen (13:4 LEF, 29:5 Nya ABL eller 6:2 SkdstL).

Den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden utgör då grund för huruvida en jämkning kan komma till stånd.



Eftersom generalklausulen och likhetsprincipen är i stort sett det skydd som en enskild medlem har mot maktlystna styrelser och dåliga/orätta stämmobeslut så har jag lagt in ovanstående tolkningar från examensarbetet "behovet av ett utökat minoritetsskydd i bostadsrättslagen – en komparativ studie i bolagsrätt" vid Göteborgs universitet, som Stephan tipsade om här strax innan. Ovanstående utdrag innefattar i princip rakt av allt vad författaren A. Mallmén skrivit i detta ämne så det är "inget nytt under solen", och det ska understrykas att det är tolkningar av tolkningar... etc av lagar o.dyl, varför tydligheten inte alltid är den bästa.

Ge gärna synpunkter. Frågor?

Se även;


Likhetsprincipen, likställighetsprincipen, likabehandlingsprincipen
__________________
Ger inte upp
Svara med citat
  #2  
Gammal 2014-04-09, 20:53
Harald Harald är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Mar 2008
Ort: Göteborg
Inlägg: 2 926
Standard

Vet han inte om att du är styrelsemedlem?

Är du ledamot, så har du all rätt att ta del av detta dokument, oavsett vad de andra i styrelsen tycker!
Svara med citat
  #3  
Gammal 2014-04-10, 09:24
Fågviss avatar
Fågvis Fågvis är inte inloggad
Medlem
 
Reg.datum: Mar 2014
Ort: Järfälla
Inlägg: 4
Standard

Han vet att jag sitter i styrelsen

Det här var det sista mailet från honom i går:
Jag sitter inte i din styrelse och kan inte besluta vad ni ska delge varandra internt.

Nu kommer mitt sista svar,
Mina medarbetare kan utföra uppdrag och ge service om styrelsen i er bfr så begär. Vad du som enskild styrelseledamot begär har vi valt att ignorera eftersom du inte har styrelsens mandat att agera. Föreslår att du kontaktar en jurist om du inte förstår vad vi menar.

Håkan Berg
__________________
Ger inte upp
Svara med citat
  #4  
Gammal 2014-04-10, 09:40
clabbe clabbe är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Sep 2008
Inlägg: 2 546
Standard

Det är ju synd med den attityden från HSB. De grundar nog sin vägran på vilken formell befogenhet du har från föreningen.

Men ge inte upp. Ta en titt på hur ni i styrelsen har beslutat om rätten att teckna föreningens firma. Om du ensam har rätt att teckna föreningens firma har du också befogenhet att begära protokollen.

Om det krävs två i förening, försök få med dig en ytterligare styrelseledamot och begär protokollen, skriftligt. Bifoga ert registreringsbevis från Bolagsverket där det ska framgå hur föreningens firma tecknas.
Svara med citat
  #5  
Gammal 2014-04-12, 12:43
neptunus neptunus är inte inloggad
Exa-medlem
 
Reg.datum: Jun 2013
Inlägg: 162
Standard

Citat:
Ursprungligen skrivet av Fågvis Visa inlägg
Det här var det sista mailet från honom i går
...
Föreslår att du kontaktar en jurist om du inte förstår vad vi menar.
Jag tror clabbe har rätt i föregående inlägg angående formell befogenhet men det är verkligen en hemsk attityd att inte kunna uttrycka det tydligare och att försöka tvinga dig att betala en juristfaktura för att få en översättning till klarspråk på tydlig svenska.
Svara med citat
  #6  
Gammal 2014-04-12, 21:28
Harald Harald är inte inloggad
Yotta-medlem
 
Reg.datum: Mar 2008
Ort: Göteborg
Inlägg: 2 926
Standard

"Två i förening" gäller ju rätten att teckna firman. Alltså att ingå avtal för föreningens räkning.

Men att ta del av dokument, vilka det än må varas, anser jag att varje ledamot har rätt till.

Hur ska de annars kunna göra ett bra jobb?

HSB har fel här, och antagligen finns det en konflikt som gjort att parterna (HSB, Frågvis och övriga styrelsen) inte kan tänka klart just nu.
Svara med citat
Svara


Aktiva användare som för närvarande tittar på det här ämnet: 1 (0 medlemmar och 1 gäster)
 
Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att skriva inlägg
Du får inte skriva nytt inlägg
Du får inte besvara inlägg
Du får inte bifoga filer
Du får inte redigera dina inlägg

vB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Gå direkt till;

Liknande ämnen
Ämne Startat av Forum Svar Senaste inlägg
Styrelsen vägrar byte till säkerhetsdörr EmmaTS Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 16 2014-04-11 17:42
Kommentar om info till mäklare och köpare (faktabanken) kluringen Bostadsrättsforum 0 2013-06-29 15:58
Ordförande vägrar lämna ut papper på att vår köpare är godkänd i förening magnus80a Juridik - Stadgar och Lagar - BrL, LEF 2 2012-03-09 10:31
Styrelse vägrar lämna ut stämmoprotokoll... med stöd av HSB Admin Motioner, årsredovisning, årsstämma, extrastämma 1 2010-07-06 17:13
Underhåll av badrum i brf - Lämna tillbaka bostadsrätt till förening resurs Badrum/badrumsrenovering, Stamrör/stamrörsbyte, Rör/ledningar 1 2010-03-12 00:29



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 15:53.


vBuletin® Version 3.6.8 Copyright ©2000 - 2019.
Allt om bostadsrätt - Sveriges största sajt om bostadsrätter - Köpa bostadsrätt privat utan mäklare