Hyresnämnden - Vad gör de för bostadsrättshavare?

[Admin]

Ärenden i hyresnämnden, hur kan denna nämnd hjälpa dig?

Hyresnämnden medlar i hyres- och bostadsrättsliga tvister och kan avgöra flertalet av dessa tvister genom beslut. I de fall när hyresnämnden inte kan handlägga tvisten, ska du i stället vända dig till tingsrätten. Hyresnämnden handlägger t.ex. följande ärenden:

Ärenden enligt bostadsrättslagen (BRL)

• Tvist om medlemskap i en bostadsrättsförening (2 kap. 10 § BRL).
  

  10 § Den som i annat fall än som sägs i 4 § första stycket förvärvat en bostadsrätt men vägrats inträde i föreningen kan inom en månad från den dag han fick del av beslutet om detta hänskjuta tvisten till hyresnämnden. Detsamma gäller hyresgäst som avses i 8 § och sådan sökande som sägs i 9 §.
  En bestämmelse om ogiltighet av en överlåtelse när medlemskap vägras finns i 6 kap. 5 §.

• Tvist om bostadsrättsföreningens skyldighet att upplåta bostadsrätt (4 kap. 6 § BRL).
  

  6 § Om någon som avses i 2 kap. 8 § eller 9 § första stycket har antagits som medlem i föreningen, får föreningen inte vägra att upplåta den lägenhet som är avsedd för medlemmen med bostadsrätt eller erbjuda sådana villkor för upplåtelsen som medlemmen skäligen inte bör godta.
  Hyresnämnden får på ansökan av medlemmen förelägga föreningen att upplåta lägenheten med bostadsrätt. Föreläggandet får förenas med vite. Nämnden får också fastställa villkoren för upplåtelsen.
  Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte hyresgäst som avses i 2 kap. 8 §, om det är bestämt att hans hyresförhållande skall upphöra.
  Om utträde ur föreningen när upplåtelse enligt denna paragraf inte kommit till stånd finns bestämmelser i 2 kap. 12 §.

• Fastställande av hyresvillkoren i vissa fall (4 kap. 9 § BRL).
  

  9 § Om parterna inte kommer överens om hyresvillkoren enligt 7 § första stycket eller 8 § sista stycket, fastställs dessa av hyresnämnden. I väntan på att hyresvillkoren för tiden från att hyresavtal skall anses ingånget blir slutligt bestämda skall hyra betalas enligt vad föreningen bestämt i fråga om årsavgift.

• Tillstånd att upplåta en bostadsrättslägenhet i andra hand (7 kap. 11 § BRL).
  

  11 § Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse får bostadsrättshavaren ändå upplåta sin lägenhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen. Tillstånd skall lämnas, om bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet skall begränsas till viss tid.
  I fråga om en bostadslägenhet som innehas av en juridisk person krävs det för tillstånd endast att föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet kan begränsas till viss tid.
  Ett tillstånd till andrahandsupplåtelse kan förenas med villkor. Lag (2003:31).

• Godkännande av vissa stämmobeslut (9 kap. 16 § 1 st. 1, 1a eller 2 BRL).
  

  16 § För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf skall vara giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande bestämmelser har iakttagits.
  1. Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, skall samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
  1 a. Om beslutet innebär en ökning av samtliga insatser utan att förhållandet mellan de inbördes insatserna rubbas, skall alla bostadsrättshavarna ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden. Hyresnämnden skall godkänna beslutet om detta inte framstår som otillbörligt mot någon bostadsrättshavare.
  2. Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, skall bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.

Hyresnämnden kan döma ut vite i en tvist om bostadsrättsföreningens skyldighet att upplåta bostadsrätt (4 kap. 6 § BRL).

Hyresnämnden handlägger även ärenden enligt bl.a. hyresförhandlingslagen, lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt, lagen om kooperativ hyresrätt och bostadsförvaltningslagen.

Hyresnämnden kan medla i samtliga bostadsrättstvister som inte pågår hos kronofogdemyndigheten eller i allmän domstol och tingsrätten kan hänskjuta en tvist till hyresnämnden för medling.

Hyresnämnden kan i vissa fall vara skiljenämnd.


Tingsrätten

Tingsrätten handlägger alla bostadsrättstvister som inte hyresnämnden handlägger.

En ansökan till tingsrätten är avgiftsbelagd (för närvarande 450 kr). Den part som förlorar i tingsrätten kan bli tvungen att betala motpartens rättegångskostnader. I vissa fall krävs det prövningstillstånd för att få tingsrättens beslut prövat av hovrätten.


Så här går sammanträdet inför nämnden till

Det är inte alltid nödvändigt att en part själv är med vid sammanträdet. Man kan i de flesta fall skicka ett ombud. Om man själv måste vara med framgår detta av kallelsen till sammanträdet.
Det går bra att bostadsrättsföreningen eller bostadsrättshavaren har med sig ett biträde. Någon gång kan det vara aktuellt att höra även andra än parterna. Det kan till exempel gälla vittnen. Den som vill att hyresnämnden ska höra vittnen bör meddela detta i god tid.

Sammanträdet inför hyresnämnden är i de flesta fall offentligt, vilket betyder att allmänheten har rätt att vara med och lyssna.

Vid ett sammanträde består hyresnämnden normalt av ordföranden, som är jurist och kallas hyresråd, samt av två så kallade intresseledamöter. En av intresseledamöterna är väl insatt i fastighetsförvaltning och en i hyresgästers eller bostadsrättshavares förhållanden.

I vissa fall består nämnden i stället av två hyresråd (juristdomare). Ibland - särskilt vid medling - kan nämnden bestå av ordföranden ensam.

En protokollförare brukar också medverka vid sammanträdet.

Ordföranden inleder sammanträdet med att gå igenom de handlingar som parterna lämnat in till nämnden. Därefter får parterna säga sin mening. Sedan förhör hyresnämnden eventuella vittnen.


Överläggning och beslut

När sammanträdet är avslutat överlägger hyresnämnden. Ordföranden och intresseledamöterna går då i enrum igenom ärendet och bestämmer vilken lösning av tvisten de ska föreslå eller vilket beslut som de ska meddela. Därefter får parterna komma tillbaka till sammanträdesrummet. Ordföranden redogör då för den lösning som hyresnämnden föreslår eller för beslutet och förklarar hur det går till att överklaga det. Ibland meddelar hyresnämnden beslutet senare. I så fall talar ordföranden om det vid sammanträdet.

Normalt skickar hyresnämnden beslutet till parterna eller deras ombud per post. Om nämnden meddelar beslutet vid förhandlingen skickas det inom sju dagar, annars skickas det samma dag som det meddelas.


Vad kan jag överklaga?

I vissa fall har du möjlighet att överklaga hyresnämndens beslut hos Svea hovrätt. Men en del beslut och yttranden kan du inte överklaga.

Svea hovrätts beslut i ett mål som överklagats från hyresnämnden är slutgiltigt. Ett sådant beslut kan du alltså inte överklaga.

Bl.a. följande beslut kan du överklaga till Svea hovrätt:

• Tvist om medlemskap i en bostadsrättsföreningen (2 kap. 10 § BRL)
• Tvist om bostadsföreningens skyldighet att upplåta bostadsrätt (4 kap. 6 § BRL)
• Fastställande av hyresvillkoren i vissa fall (4 kap. 9 § BRL)
• Godkännande av vissa stämmobeslut (9 kap. 16 § 1 st. 1, 1a eller 2 BRL)
• Utdömande av vite enligt bostadsrättslagen (11 kap. 2 § BRL)
• Tvist om medlemskap i en bostadsrättsförening (lokal med bostadsrätt) (2 kap. 10 § BRL).
• Tvist om bostadsrättsföreningens skyldighet att upplåta bostadsrätt (lokal med bostadsrätt) (4 kap. 6 § BRL).
• Fastställande av hyresvillkoren i vissa fall (lokal med bostadsrätt) (4 kap. 9 § BRL).
• Godkännande av vissa stämmobeslut (lokal med bostadsrätt) (9 kap. 16 § 1 st. 1, 1a eller 2 BRL).
• Utdömande av vite enligt bostadsrättslagen (lokal med bostadsrätt) (11 kap. 2 § BRL).

Följande beslut/yttrande kan du inte överklaga:

• Tillstånd att upplåta en bostadsrättslägenhet i andra hand (7 kap. 11 § BRL).
• Tillstånd att upplåta en bostadsrättslägenhet i andra hand (lokal med bostadsrätt) (7 kap. 11 § BRL)

Var i lagen hittar jag reglerna om hur jag överklagar?
Reglerna om hur du överklagar finns i;
- 70-71 §§ hyreslagen (12 kap. jordabalken),
- 11 kap. 3 § bostadsrättslagen och i
- 23 § lag om arrendenämnder och hyresnämnder.


Hur överklagar jag?

Vissa av hyresnämndens beslut kan du överklaga skriftligen hos Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till hyresnämnden inom tre veckor från den dag då nämnden meddelade beslutet.

I överklagandet talar du om vilket beslut du är missnöjd med, på vilket sätt du är missnöjd och hur du vill ha beslutet ändrat. Du kan läsa mer om hur överklagandet går till i de anvisningar som bifogas hyresnämndens beslut.

För de ärenden som du kan överklaga till Svea hovrätt gäller andra regler för vem som ska betala rättegångskostnaderna. Den part som förlorar tvisten kan komma att få betala motpartens rättegångskostnad.

Svea hovrätts webbplats
På Svea hovrätts webbplats finner du bl.a. information om hur du överklagar ett beslut och hur du beställer domar samt kontaktuppgifter och vägbeskrivning.


Vad kostar det?

Hyresnämnden tar inte ut några avgifter av parterna, men vardera parten får svara för sina kostnader, till exempel ombudskostnad eller kostnad för förlorad arbetsförtjänst för den tid som förhandlingen tar.

Men tanken är att du normalt ska kunna klara dig utan ombud. Genom att ställa frågor medverkar nämligen ordföranden till att de omständigheter som har betydelse för tvisten kommer fram.

För de ärenden som du kan överklaga till Svea hovrätt gäller som huvudregel att den part som förlorar målet ska betala motpartens rättegångskostnad. Från denna huvudregel finns emellertid flera undantag, vilket framgår av 73 § hyreslagen och 11 kap. 4 § BRL.

Vardera parten svarar för sina rättegångskostnader i Svea hovrätt i följande fall:

• Fastställande av hyresvillkoren i vissa fall (4 kap. 9 § BRL)
• Fastställande av hyresvillkoren i vissa fall (lokal med bostadsrätt) (4 kap. 9 § BRL)

Förlorande part ska betala motpartens rättegångskostnader i Svea hovrätt i följande fall:

• Tvist om medlemskap i en bostadsrättsföreningen (2 kap. 10 § BRL).
• Tvist om bostadsrättsföreningens skyldighet att upplåta bostadsrätt (4 kap. 6 § BRL).
• Godkännande av vissa stämmobeslut (9 kap. 16 § 1 st. 1, 1a eller 2 BRL).
• Utdömande av vite enligt bostadsrättslagen (11 kap. 2 § BRL).
• Tvist om medlemskap i en bostadsrättsförening (lokal med bostadsrätt) (2 kap. 10 § BRL).
• Tvist om bostadsrättsföreningens skyldighet att upplåta bostadsrätt (lokal med bostadsrätt) (4 kap. 6 § BRL).
• Godkännande av vissa stämmobeslut (lokal med bostadsrätt) (9 kap. 16 § 1 st. 1, 1a eller 2 BRL).
• Utdömande av vite enligt bostadsrättslagen (lokal med bostadsrätt) (11 kap. 2 § BRL).

Rättshjälp/Rättsskydd

Ofta gäller inte rättsskyddet i hemförsäkringen tvister vid hyresnämnden och i regel beviljas inte heller allmän rättshjälp.

Överklagas ärendet till Svea hovrätt kan ersättning utgå från rättsskyddet för de kostnader som uppkommer efter hyresnämndens prövning. Hör efter med ditt försäkringsbolag om vilka villkor som gäller.

Andra förutsättningar kan gälla för den som är part i annan egenskap än som privatperson.



Tvist med bostadsrättsföreningen

Att köpa en bostadsrätt innebär att man köper en nyttjanderätt till en bostad och att man blir medlem i den bostadsrättsförening som äger huset. Som bostadsrättshavare är man skyldig att följa bostadsrättsföreningens stadgar och de beslut som fattas. Ibland kan det emellertid uppstå en tvist mellan bostadsrättshavare och bostadsrättsförening.
Denna information har framställts för att informera bostadsrättshavare om vad de kan göra när en tvist med bostadsrättsföreningen uppstår och vilka lagar som reglerar förhållandena kring en bostadsrätt.

Lagar m.m.

I bostadsrättslagen (1991:614) finns regler om hur en bostadsrättsförening bildas, medlemskap i föreningen, föreningens ansvar för lägenhetens skick, hur bostadsrättshavaren får använda lägenheten m.m.

Föreningsstämman fattar de grundläggande besluten i bostadsrättsföreningen, och den av föreningsstämman valda styrelsen ser till att det som beslutats också blir gjort.

Regler om föreningens verksamhet och hur beslutsfattande ska gå till finns i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Vissa regler om beslutsfattande finns även i bostadsrättslagen.

Bostadsrättsföreningar ges emellertid en ganska stor frihet att i stadgarna bestämma sina egna regler för verksamheten. Bostadsrättsföreningen berörs dessutom av många andra lagar och bestämmelser, som när det gäller beskattning, brandskydd, avtal och köp m.m.


Vem kan pröva tvisten?

En bostadsrättshavare kan, beroende av vad tvisten gäller, få en tvist med bostadsrättsföreningen rättsligt prövad av hyresnämnd eller tingsrätt.

Hyresnämnden

Vissa bostadsrättstvister kan prövas av hyresnämnden. För att hyresnämnden ska pröva en tvist måste man inge en ansökan om detta. Hyresnämnden handlägger en tvist skyndsamt och utan kostnad för parterna.

Hyresnämnden försöker oftast få de tvistande parterna att komma överens. Om detta inte går beslutar hyresnämnden om hur tvisten ska lösas.

Exempel på tvister som hyresnämnden kan pröva:

• En bostadsrättsförenings skyldighet att bevilja medlemskap till någon som köpt en bostadsrätt.
• Om en bostadsrättshavare inte tillåts hyra ut sin lägenhet i andra hand.

Hyresnämnden kan även på begäran av båda parterna medla i tvister om bostadsrätt, t. ex. om vem som är skyldig att underhålla lägenheten och vilket skick lägenheten ska ha. Om parterna trots medlingsförsök inte kommer överens kan hyresnämnden dock inte avgöra tvisten.

För en del av föreningens stämmobeslut, t. ex. beslut om att ändra insatsen för bostadsrättshavaren, eller beslut om att ta en lägenhet i anspråk av för ombyggnad, gäller särskilda regler. Om inte alla berörda medlemmar går med på beslutet blir det endast giltigt om två tredjedelar av medlemmarna samtycker och om hyresnämnden dessutom godkänt beslutet.

Allmän domstol

Tvister om bostadsrätt som inte hyresnämnden får pröva kan prövas av tingsrätt.

För att få en tvist prövad av tingsrätt får man inge en ansökan om stämning till tingsrätt.
En domstolsprocess tar oftast tid och kan vara svår att genomföra utan en advokat.

Den som förlorar en tvist i tingsrätt riskerar att få betala både sina egna och motpartens advokatkostnader. Det är därför viktigt att bostadsrättshavare har en rättsskyddsförsäkring som täcker kostnader för eventuella tvister med bostadsrättsföreningen.

Exempel på tvister som tingsrätten prövar är:

• Om stämmobeslut av bostadsrättsföreningen inte kommit till på rätt sätt, t. ex. att föreningen inte följt regler om att ett beslut kräver minst två tredjedels majoritet för att vara giltigt.
• Om bostadsrättsföreningen fattat beslut som på ett felaktigt sett är till fördel för en del av medlemmarna i föreningen och till nackdel för en annan medlem eller föreningen.
• Skadeståndstalan mot ledamot i föreningens styrelse.
• Nedsättning av årsavgift p.g.a. bostadens skick eller reparation.

Råd till bostadsrättshavare i tvist

Dessa råd är ett förslag på hur en bostadsrättshavare, så långt det är möjligt, själv ska kunna agera om en tvist med föreningen uppstår. Om tvisten är komplicerad eller svårutredd är det emellertid viktigt att bostadsrättshavaren i ett tidigt skede vänder sig till ett juridiskt ombud för rådgivning.

• Läs igenom bostadsrättsföreningens stadgar för att ta reda på vilka regler som gäller i Din bostadsrättsförening
• Om Du tror att bostadsrättsföreningen fattat ett felaktigt beslut eller att föreningens stadgar strider mot tvingande regler, skriv till styrelsen i bostadsrättsföreningen och begär att få ett svar från dem. Om Du inte kan acceptera deras svar och Ni inte kan komma överens kan Du begära en rättslig prövning av tvisten.
• Tag reda på om tvisten gäller en fråga som hyresnämnden kan pröva eller medla i. Om de kan pröva tvisten ansök om detta. Om hyresnämnden endast kan medla begär detta, om även den andra parten vill det.
• Om tvisten måste prövas av tingsrätt kan Du istället - för att försöka nå en snabbare lösning av tvisten - begära ett skriftligt utlåtande av bostadsrättsnämnden. Detta förutsätter att tvisten gäller en fråga som bostadsrättsnämnden tar upp samt att även bostadsrättsföreningen är beredd att rätta sig efter den bedömning nämnden kommer fram till.
• Om det endast återstår en prövning i tingsrätt av tvisten, kontakta ett juridiskt ombud för hjälp. Tag även kontakt med Ditt försäkringsbolag och ta reda på om Ditt försäkringsskydd täcker eventuella ombudskostnader.

Att få rätt i en tvist
Det är en sak att ha rätt enligt lagen, en annan att verkligen få rätt. Du kan därför hamna i situationer då du behöver anlita advokat eller någon annan typ av ombud.


UTDRAG FRÅN BOSTADSRÄTTSLAGEN - SFS 1991-614

10 kap. Skadestånd, straff och vite m.m.

1 § Bestämmelserna om skadestånd m.m. i 13 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsföreningar.

1 a § Om en intygsgivare uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina åligganden enligt 3 kap. 2 § eller 5 kap. 3 §, skall han eller hon ersätta bostadsrättsföreningen eller en bostadsrättshavare den skada som därigenom uppkommit. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. Lag (2003:31).

2 § Bestämmelserna om straff och vite i 16 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar utom 1 § andra stycket 1 gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsföreningar. Lag (2013:433).

3 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. upplåter andelsrätt i strid med 1 kap. 8 §,
2. upplåter bostadsrätt i strid med 3 kap. 1 § eller 4 § eller 4 kap. 2 §,
3. tar emot förskott i strid med 5 kap. 2 §,
4. bryter mot 9 kap. 6 § sista stycket,
5. underlåter att föra medlemsförteckning eller inte håller en sådan förteckning tillgänglig enligt 9 kap. 9 §, eller
6. underlåter att föra lägenhetsförteckning eller meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i utdrag enligt 9 kap. 11 §.


11 kap. Förfarandet i bostadsrättstvister m.m.

1 § Tvister som rör störningar i boendet skall handläggas särskilt skyndsamt. Lag (2003:31).

2 § Vite som förelagts med stöd av denna lag utdöms av hyresnämnden. Nämnden kan självmant ta upp frågan om utdömande.

3 § Beslut av hyresnämnden i frågor angående
inträde i föreningen enligt 2 kap. 10 §,
skyldighet att upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 §,
fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §,
godkännande av stämmobeslut enligt 9 kap. 16 § första stycket 1, 1 a eller 2 eller
utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §
får överklagas hos Svea hovrätt inom tre veckor från den dag beslutet meddelas. Överklagandet skall ges in till hyresnämnden.
Beslut av hyresnämnden i frågor enligt 7 kap. 11 § får inte överklagas. Lag (2003:31).

4 § I en tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §skall vardera parten svara för sin rättegångskostnad i hovrätten, om inte något annat anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken. Lag (1994:842).

5 § Beslut om behörighet som intygsgivare enligt 3 kap. 3 § om det meddelats av myndighet som regeringen bestämt, och beslut i ärende om tillstånd att upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 2 § eller om förskott enligt 5 kap. 5 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:83).

6 § Förbehåll i stadgarna enligt 7 kap. 18 § andra stycket lagen (1987:667) mom ekonomiska föreningar som inte innehåller någon bestämmelse om rätt för parterna att klandra skiljedomen gäller inte
1. i fråga om en bostadsrättshavares rätt eller skyldighet att tillträda eller behålla lägenheten, eller
2. beträffande fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §.

I övrigt gäller förbehållet inte i fråga om tvist med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt enligt denna lag, om man genom förbehållet utsett skiljemän eller meddelat bestämmelser om skiljemännens antal, sättet för deras utseende eller förfarandet vid skiljenämnden. I dessa hänseenden skall lagen (1929:145) om skiljemän tillämpas. Vad som sagts nu hindrar dock inte att föreningen i stadgarna utser hyresnämnden till skiljenämnd eller bestämmer kortare tid för skiljemannaåtgärdens avslutande än den tid om sex månader som anges i nämnda lag.



Två exempel från behandling av medlemskap i hyresnämnden

Fall 1:
Föräldrar ger dottern en bostadsrätt som gåva. Styrelsen anser att hon har för låg inkomst och inte kommer att klara boendekostnaden på cirka 100 000 kronor per år. De avslår ansökan.
Dottern svarar att hon snart har studerat färdigt och då får en helt annan lön. Maken har redan en god inkomst och de har pengar på banken.
Hyresnämnden avgör till dotterns fördel. Styrelsen måste bevilja medlemskap.

Fall 2:
Hyresgäster ombildar fastigheten till bostadsrätt men vill inte godkänna en granne, på grund av alkoholmissbruk. Grannen vill köpa sin lägenhet, berättar att han drabbats av cancer och därför inte kommer att återfalla till missbruk.
Hyresnämnden noterar de motstridiga uppgifterna.
Bedömningen blir att han bör godtas som bostadsrättshavare.



Adresser och telefonnummer

Hyresnämnden

Hyresnämnderna är statliga förvaltningsmyndigheter (inga domstolar) som bland annat har till uppgift att pröva vissa hyres-, arrende- och bostadsrättstvister inom sina respektive regioner. De ska vidare medla och vara skiljenämnd i tvister. Hyresnämnderna är åtta till antalet och finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Linköping, Västerås, Sundsvall och Umeå.

Nämnderna bedriver också en för allmänheten kostnadsfri upplysningsverksamhet.
Det förutsätts att part ska kunna uppträda hos nämnden utan ombud och förfarandet är som regel muntligt.

Ärendena avgörs av ett hyresråd (en yrkesdomare), som är ordförande, och så kallade intresseledamöter med särskild erfarenhet av hyres- , arrende- eller bostadsrättsfrågor. Besluten kan överklagas till Svea hovrätt, avd. 16, som är sista instans. Vissa beslut av hyresnämnden, t ex tillstånd till andrahandsuthyrning, kan dock inte överklagas.

Hyres- och arrendenämnden i Göteborg
Tel: 031-701 12 60
Fax: 031-701 12 70
E-Post: hyresnamndenigoteborg@dom.se
Webbplats: www.hyresnamnden.se
Myndighetschef: Stefan Strömberg
Organisationsnummer: 202100-2742

Geografiskt område
Hallands, Värmlands och Västra Götalands län förutom följande kommuner som hör till hyres- och arrendenämnden i Jönköping: Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara.

Postadress
404 83 Göteborg

Besöksadress
Ullevigatan 15, 411 39 Göteborg
---------------------------------------
Hyres- och arrendenämnden i Jönköping
Tel: 036-15 67 00
Fax: 036-15 67 86
E-Post: hyresnamndenijonkoping@dom.se
Webbplats: www.hyresnamnden.se
Myndighetschef: Charlotte Brokelind
Organisationsnummer: 202100-2742

Geografiskt område
Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län och följande kommuner i Västra Götalands län: Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara.

Postadress
Box 2243 550 02 Jönköping

Besöksadress
Hamngatan 15, 553 16 Jönköping
---------------------------------------
Hyres- och arrendenämnden i Linköping
Tel: 013-25 10 00
Fax: 013-14 56 62
E-Post: hyresnamndenilinkoping@dom.se
Webbplats: www.hyresnamnden.se
Myndighetschef: Rolf Holmgren
Organisationsnummer: 202100-2742

Geografiskt område
Östergötlands och Örebro län

Postadress
Box 359 581 03 Linköping

Besöksadress
Brigadgatan 3 587 58 Linköping
---------------------------------------
Hyres- och arrendenämnden i Malmö
Tel: 040-35 34 00
Fax: 040-30 27 28
E-Post: hyresnamndenimalmo@dom.se
Webbplats: www.hyresnamnden.se
Myndighetschef: Greger Lindberg
Organisationsnummer: 202100-2742

Geografiskt område
Skåne och Blekinge län

Postadress
Box 4287 203 14 Malmö

Besöksadress
Hovrättstorget 1, 211 18 Malmö
---------------------------------------
Hyres- och arrendenämnden i Stockholm
Tel: 08-561 66 500
Fax: 08-656 18 80
E-Post: hyresnamndenistockholm@dom.se
Webbplats: www.hyresnamnden.se
Myndighetschef: Anne Bratt Norrevik
Organisationsnummer: 202100-2742

Geografiskt område
Stockholms och Gotlands län

Postadress
Box 8301, 104 20 Stockholm

Besöksadress
Ulriksborgsgatan 5, 112 18 Stockholm (via Lindhagensgatan 90)
---------------------------------------
Hyres- och arrendenämnden i Sundsvall
Tel: 060-18 67 90
Fax: 060-18 67 94
E-Post: hyresnamndenisundsvall@dom.se
Webbplats: www.hyresnamnden.se
Myndighetschef: Robert Schött
Organisationsnummer: 202100-2742

Geografiskt område
Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län

Postadress
Box 415 851 06 Sundsvall

Besöksadress
Storgatan 39 852 30 Sundsvall
---------------------------------------
Hyres- och arrendenämnden i Umeå
Tel: 090-17 21 90 Fax: 090-13 13 94
E-Post: hyresnamndeniumea@dom.se
Webbplats: www.hyresnamnden.se
Myndighetschef: Agneta Ögren
Organisationsnummer: 202100-2742

Geografiskt område
Västerbottens och Norrbottens län

Postadress
Box 324 901 07 Umeå

Besöksadress
Nygatan 45 903 30 Umeå
---------------------------------------
Hyres- och arrendenämnden i Västerås
Tel: 021-310 400
Fax: 021-12 01 75
E-Post: hyresnamndenivasteras@dom.se
Webbplats: www.hyresnamnden.se
Myndighetschef: Per Kjellsson
Organisationsnummer: 202100-2742

Geografiskt område
Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Dalarnas län

Postadress
Box 40 721 04 Västerås

Besöksadress
Sigurdsgatan 22, 721 30 Västerås
---------------------------------------


Se även;
Hyresnämnden - Detta visste du inte !!! !!! !!!


Se även;
* Besittningsskydd, hyresförhandling bostad, hyresgäster, omförhandling lokalhyra, säkerhet hyror/avgifter, överlåtelse hyresrätt till lokal

* Medlemskap och ägarskap i bostadsrätt - Vad gäller?
* Medlemskap och ägarskap i brf, på vilket sätt hör dessa ihop?

* Hur många bostadsrätter kan man köpa och sälja samt äga?
* Spekulationsköp av bostadsrätter via bulvan

* Vilka får äga bostadsrätt i föreningen?
* Jag har fått nog!

* Minimiandel i bostadsrätt för att bli medlem?

* Styrelse kan stoppa delat ägarskap av bostadsrätt...
* Fråga kring delägande av bostadsrätt
* Föräldrar 100% ägare till barnets bostadsrätt. OK?
* Går det att äga fler än en bostadsrätt på egen hand?

* Andrahandsuthyrning (Faktabanken)
* Olovlig andrahandsuthyrning till kriminell
* Min farfars bostadsrätt - Medlemskap, uthyrning, andrahand

* Borgensman för månadsavgiften
* Borgenär som inte vill vara borgenär längre

* Kreditupplysning
* Kreditprövning/kreditupplysning av ny medlem i brf överflödig

* Att godkänna en ny medlem i bostadsrättsförening

* Betalningsanmärkning - vad gäller för att godkännas som medlem i brf?
* Nekande av medlemskap i brf, betalningsanmärkningar
* Medlemskap i bostadsrättsförening med betalningsanmärkningar

* Vara i stånd att fullgöra sina förpliktelser mot föreningen

* Gnällkärring - Kurs i bostadsrättsjuridik - Rätt att neka medlemskap i brf?

* Bli godkänd som medlem i brf?

* Stadgeändring äldreboende, olaglig

* Överdrivna krav för ansökan av medlemskap i brf

* Kan en styrelse neka medlemskap pga att inspektion först måste utföras?

* Befogat avslå ansökan om medlemskap i bostadsrättsförening?

* Folkbokförd på annan adress

* Medlemskap i BRF vid tidigare utlandsboende

* Tre köpare i rad nekades medlemskap

- Vägras inträde i brf Trollstigen i Hultsfred
- Brf Järnhand rostar smått! - Nekad medlemskap
- Styrelsen vägrar ny medlem medlemskap i brf

- Funderingar gällande medlemskap i brf
- Frågor angående medlemskap i BRF

* Ansökan om medlemskap i BRF

* Policy för prövning av medlemskap i brf (Faktabanken)
* Utökning av " policy för prövning av medlemskap i brf "?

* Hur lång tid ska det ta att godkänna medlem i brf?

* Rutiner för ansökning av medlemskap i Brf

* Skadestånd på 1,3 mkr för styrelse pga nekat medlemskap i brf

* Köpare hoppat av, dessutom nekad medlemskap

* Prövning av medlemskap i brf - Prop. 1990/91:92 s 61 och RH 2000:22

* Prövning av medlemskap i brf - Personliga egenskaper

* Ansökan om medlemskap, mall (Pdf)

* Överlåtelseavtal (Doc)
* Överlåtelse av bostadsrätt, mall från HSB (Pdf)
* Upplåtelseavtal, mall (Pdf)

* Överlåtelse/försäljning av bostadsrätt - vad gäller för brf?
* Förvärv av bostadsrätt - Köpa bostadsrätt (Faktabanken)
* Överlåtelse, övergång av bostadsrätt (Faktabanken)
* Överlåtelse, förvärv av bostadsrätt

* Hur protokollför man nekat medlemskap?

* Sälja bostadsrätt (utan mäklare) - Tillvägagångssätt för att sälja bostadsrätt, steg för steg

* Mäklarens ansvar vid köp av bostadsrätt?

* Prövning av medlemskap i brf - Bortselekterad som medlem

* Sambo ej medlem i brf?
* Ta över lägenhet och lån av sambo i brf

* Godkännande av ny medlem i brf