Övertyga styrelsen om att avgiften är för hög

[Gusten]

Ursprungligen skrivet av M72

Jag förstår. Jag tänkte på om det blir omfattande skador, exv vid vattenläcka eller brand, som drabbar byggnaden utanför medlemmens lägenhet, och absolut måste åtgärdas. Jag har bara förutsatt att det då var medlemmens bostadsrättsförsäkring som trädde in, eftersom hen orsakat skadan, men så är det kanske inte?

Vid brand eller skada på tappvattenledning, som sprider sig så att föreningens delar skadas, så krävs det
att medlemmen varit vårdslös för att medlemmen ska bli ersättningsskyldig gentemot föreningen.
Om medlemmen inte varit vårdslös blir det tvärtom d v s föreningen har att ersätta skadorna inne i medlemmens lägenhet.
Detta alltså vid just brand eller skada på tappvattenledning.
Föreningen torde dock ha rätt till åldersavdrag om föreningen t ex ersätter ett gammalt parkettgolv med ett nytt.

[Garfunkel]

Skillnad i redovisning beroende på om K2 eller K3 har valts av föreningen!

http://resources.mynewsdesk.com/imag...lyc5mhyxs0.pdf

[Garfunkel]

En bra bok för att sätta sig in i K3 kan vara denna bok.

https://www.adlibris.com/se/bok/k3-i...-9789144115863

[Barkborren]

Ursprungligen skrivet av PPP

Jag söker tips på hur man bäst övertygar en brf-styrelsen som inte riktigt förstår sig på det där med ekonomi. Bor i en stor brf som på drygt 15 år gått från lån på över 60 MSEK till skuldfri med en kassa på mer än 20 MSEK. Avgiften har varit oförändrad alla dessa år och styrelsen ser ingen anledning att ändra den. Grundproblemet är väl egentligen att man alltid vill ha ett nollresultat, så avskrivningarna på fastigheten gör att kassan får ett stort tillskott varje år. Detta samtidigt som fastigheten underhålls, så det är inte så att husen står och förfallet och kassan därför växer. Därför tacksam för tips på hur man övertygar styrelsen att avgiften bör sänkas. Om någon tycker att styrelsen agerar rätt så får ni även gärna argumentera för det.

Bor i en förening där avgiften är knappt 400 / kvm. Avgiften rabatteras tills vidare med 100% för att på det sättet minska den överstora kassan och skattefritt föra över kapitalet till medlemmarna. Flera lägenheter finns för framtida försäljning och rabatteringen kan fortsätta i många år givet att lägenheter säljs löpande genom åren.
Våra byggnader, från början på 1990, är väl underhållna och uppdaterade. Underhållskostnader enligt plan och driftskostnader tas dels från hyresintäkter från lokaler, garage, förråd etc och därutöver från kassaöverskottet.
Argumenten för den här lösningen är fler;
Inflationen urholkar kapitalet som står på ett mer eller mindre räntelöst konto.
Styrelsens uppdrag är inte att vara kapitalförvaltare, och har heller inte kompetens för detta. Att få rejäl avkastning utan att ta stor risk är omöjligt.
Bättre då att varje medlem får tillgång till sin del av överlikviditeten för att själva förfoga över den efter eget skön.
Värdet på varje bostadsrätt ökar tydligt i förhållande till avgiftens minskning.
Att det finns pengar i kassan ger inte samma tydliga utväxling på värdet.
Värdeökningen, i form av högre pris vid försäljning eller 0-avgift tills vidare, kommer de nuvarande ägarna till gagn i stället för kommande ägare.
Med ökande driftskostnader och minskande hyresintäkter, på grund av att hyreslägenheter säljes och blir bostadsrätter, kommer på sikt nedsättningen av avgiften att behöva trappas ned och till slut upphöra. Då får de medlemmar som då äger och bor i föreningen betala för de kostnader för drift och underhåll som föreligger.

[Gusten]

Ursprungligen skrivet av Barkborren

Bor i en förening där avgiften är knappt 400 / kvm. Avgiften rabatteras tills vidare med 100% för att på det sättet minska den överstora kassan och skattefritt föra över kapitalet till medlemmarna. Flera lägenheter finns för framtida försäljning och rabatteringen kan fortsätta i många år givet att lägenheter säljs löpande genom åren.
Våra byggnader, från början på 1990, är väl underhållna och uppdaterade. Underhållskostnader enligt plan och driftskostnader tas dels från hyresintäkter från lokaler, garage, förråd etc och därutöver från kassaöverskottet.
Argumenten för den här lösningen är fler;
Inflationen urholkar kapitalet som står på ett mer eller mindre räntelöst konto.
Styrelsens uppdrag är inte att vara kapitalförvaltare, och har heller inte kompetens för detta. Att få rejäl avkastning utan att ta stor risk är omöjligt.
Bättre då att varje medlem får tillgång till sin del av överlikviditeten för att själva förfoga över den efter eget skön.
Värdet på varje bostadsrätt ökar tydligt i förhållande till avgiftens minskning.
Att det finns pengar i kassan ger inte samma tydliga utväxling på värdet.
Värdeökningen, i form av högre pris vid försäljning eller 0-avgift tills vidare, kommer de nuvarande ägarna till gagn i stället för kommande ägare.
Med ökande driftskostnader och minskande hyresintäkter, på grund av att hyreslägenheter säljes och blir bostadsrätter, kommer på sikt nedsättningen av avgiften att behöva trappas ned och till slut upphöra. Då får de medlemmar som då äger och bor i föreningen betala för de kostnader för drift och underhåll som föreligger.

Alternativet är väl i så fall att, efter stämmobeslut, minska insatserna genom att betala ut en större summa som fördelas utifrån insatserna.
Men antagligen minskar detta ingångsvärdet så att det blir högre reavinst vid en framtida försäljning av lägenhet.

[Alfred Lingström]

Ursprungligen skrivet av merbzt

Ett prekärt problem. Frågan är hur långt det är kvar tills det är dags för stambyte. Om man på 15 år till kan skotta fram 80MSEK till så har man i princip betalat för hela stambytet.

Rent generellt så brukar föreningar vara sämre på att förvalta pengar än skulder. Men om man har tagit sig till en positiv kassa tycker jag man skall hålla sig där. Man måste dock vara på det klara att inflationen urholkar värdet på kassan om man inte investerar pengarna, samma gäller skulder.

Således kan det vara bra att inte lägga allt för mycket pengar på hög.

Så sant, dock så leder ju en sänkning av avgiften till högre värde, vilket leder till lägre belåningsgrad. Nu är visserligen räntorna på väg rakt uppåt men det är en gammal lära att en viss belåning är nyttig.