handdator

Visa fullständig version : Trappstädning i brf - Självförvaltning


Lou
2008-11-12, 11:12
Vi har beslutat i föreningen att trappstädning ska skötas av medlemmarna, varje lägenhet ansvarar för två månader om året. På grund av en medlem som har psykiska problem så städas inte trappan under två månader om året och då blir det mycket skitigt.

Vi har påtalat problemet för styrelsen under ett år men de hänvisar till att vi får sköta städningen själva i vår trappuppgång och om detta inte sker så höjer de avgiften i vår trappuppgång och lägger ut städningen. Kan de göra så?
Är inte styrelsen ansvarig för att trappstädningen sker, inte vi som bor i trappuppgången, alltså vem ansvarar för att ta tag i problemet?

totiki
2008-11-12, 11:47
I vår förra förening hade vi precis samma problem av samma orsak.

Vad styrelsen gör när de säger att de ska lägga ut städningen är faktiskt att ta ansvaret, hur konstigt det än låter. Men styrelsen kan inte tvinga medlemmarna att städa, det måste vara en frivillig överenskommelse i bostadsrättsföreningen. Man kan inte heller kräva av styrelsen att den ska städa, gratis. Men det är styrelsens ansvar att det är rent, så vad kan de göra?

Vad vi till slut gjorde var att övriga tog varsin extra vecka för vi ville ha det rent och fint i vårt trapphus. Och slippa betala för städningen.

Admin
2008-11-12, 13:24
Ja, det smidigaste är om det kan lösas som i Totikis förening.

Precis som Totiki säger kan en styrelse aldrig tvinga en medlem att städa, och styrelsen kan heller aldrig lägga städkostnad på en eller flera enskilda medlemmar.

Jag tycker det är dåligt av styrelsen i din brf att yttra sig på det felaktiga sätt som de gör. En styrelse borde veta bättre, även om det bara är en lekmannastyrelse.

Francois
2008-11-12, 14:53
Vi har påtalat problemet för styrelsen under ett år men de hänvisar till att vi får sköta städningen själva i vår trappuppgång och om detta inte sker så höjer de avgiften i vår trappuppgång och lägger ut städningen. Kan de göra så?
Är inte styrelsen ansvarig för att trappstädningen sker, inte vi som bor i trappuppgången, alltså vem ansvarar för att ta tag i problemet?

Styrelsen får inte höja avgiften i bara en trappuppgång. Däremot kan de lägga ut städning på entreprenad i en trappuppgång och höja allas avgifter i alla trappuppgångar. Varför är det så? Jo, avgiften baseras på andelstalen som varje bostadsrätt står för. Att ändra dessa andelstal (http://hotpot.se/php/vb/showthread.php?t=13010) kräver stämmobeslut. Så styrelsen hotar er utan att kunna förverkliga sitt hot.

Jag tycker som de andra att de som är friska ska dela upp städnigen mellan sig. Det finns många tillfällen i livet (i samhället) där de starka måste hjälpa de svagare. Det är aldrig helt rättvis, och man kan välja att acceptera det eller bli sur hela dan.

schrapet
2008-11-12, 16:18
I vår förening skötte medlemmarna för några år sedan trappstädningen själv. Orsaken var av ekonomisk karaktär, styrelsen ansåg inte att föreningen hade råd att hyra in denna tjänst.
Givetvis var det alltid någon som slarvade men vi hade ett ganska bra utformat städschema. Det byggde på att en medlem ansvarade för städningen på bottenplan, hiss och det egna våningsplanet och trappan ner. Nästa vecka var det en annan medlems tur fast inte samma plan. På detta sätt blir det inte lika kännbart med städningen om någon struntar i att göra sin vecka.
Om man gör som ni att man har 1 månad i stöten blir det ganska skitigt om en struntar i sitt pass, speciellt om det är en höstmånad.

Gusten
2008-11-17, 15:36
1996 kom en lag som ger föreningen möjlighet att ge skattefri ersättning genom reduktion av årsavgiften för medlemmar som utför exempelvis trappstädning. Systemet beskrivs på sid 21 i skatteverkets broschyr SKV 378 (http://hotpot.se/php/vb/showpost.php?p=7867&postcount=10).

I räkneexemplen förefaller man utgå från att deltagarna får lika mycket betalt som en entreprenör skulle ha fått. Då blir det fortfarande normalt en viss skatteplikt. Om deltagarna tar mindre betalt än en entreprenör kan det dock bli helt skattefritt.

Om exempelvis 70 procent av lägenheterna deltar, och tar hand om hela trappstädningen, kan deltagarna skattefritt ta 70 procent av vad en entreprenör skulle ha tagit för trappstädningen.

Admin
2008-11-17, 15:47
Det är praktiskt med denna skattefria ersättning. På det sättet slipper föreningen problemet med att inte alla medlemmar kan eller vill delta i t.ex. trappstädning eller trädgårdsarbete.

Se även;
Självförvaltning (http://hotpot.se/php/vb/showthread.php?t=8615)

totiki
2008-11-17, 15:56
Det låter jättebra. Du skulle inte vilja ge länkar till var man kan läsa detta?
Om deltagarna tar mindre betalt än en entreprenör kan det dock bli helt skattefritt.
Om exempelvis 70 procent av lägenheterna deltar, och tar hand om hela trappstädningen,
kan deltagarna skattefritt ta 70 procent av vad en entreprenör skulle ha tagit för trappstädningen.
För det enda jag hittar är om att styrelsen kan få skattefri sänkning av årsavgiften under förutsättning att hela styrelsen får det och lika mycket.

Ursäkta om jag säger det, men det låter nästan för bra för att vara sant. Entreprenörens pris brukar vara på faktura och innehålla en del för skatt, sociala avgifter samt transporter. 70% av detta skulle trots allt innebära en skattefri ersättning på ca 150% av vad den anställde får i fickan. Jag glömde momsen.


Genom en lagändring från den 1 juli 1997 kan skattefrihet erhållas för rabatt/avdrag på årsavgiften som avser enklare arbete avseende yttre underhåll som är öppet för alla i föreningen att kunna delta i. Rabatten gäller dock endast den andel av kostnaden som avser den enskilda lägenheten.

Det innebär att sociala avgifter tillkommer och endast skattedelen är befriad, samt att man inte får betalt för de övriga 30% som man städar för som står utanför samarbetet. Utan bara för sin egen del.

Admin
2008-11-17, 16:24
Att stadgarna i föreningen måste ändras känns som en stor tröskel bara det.
När jag läste om detta för cirka 2 år sedan så fanns det redan då en hel del tveksamheter, och det var i alla fall då inte ens klart att det går att tillämpa detta självförvaltningssystem på bostadsrättsföreningar.

Är det så att sociala avgifter tillkommer så faller intresset för detta avsevärt.

Att man inte får betalt för de 30% av medlemmarna som inte hjälper till kanske spelar mindre roll, eftersom det inte är rimligt att man ska kunna ta ut lika mycket som ett företag som har en massa andra omkostnader och ett krav på vinst.

Det verkar inte heller som det finns någon brf som ens provat detta system, nu 11 år senare. När regelverket är luddigt så vill man ju gärna att någon annan ska vara först och ta de initiala smällarna. De föreningar som har system redan idag där medlemmarna deltar i städningen eller gårdsarbetet borde fundera på denna möjlighet, tycker jag.

Skatteregler för bostadsrättsföreningar och deras medlemmar (http://www.skatteverket.se/blanketterbroschyrer/broschyr/info/378.4.39f16f103821c58f680007693.html) (SKV 378)

Admin
2008-11-17, 16:33
Utdrag från SKV 378 om självförvaltning

Självförvaltning
Den ersättning i form av avdrag på årsavgiften som en medlem i en bostadsrättsförening får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på föreningens fastighet inom ett öppet system för självförvaltning är skattefri.
Enklare förvaltningsuppgifter är göromål som normalt kan utföras av alla medlemmar och som inte kräver speciell kompetens, exempelvis
• trappstädning
• trädgårdsskötsel
• enklare reparationer
• byte av glödlampor och annan förbrukningsmateriel
• tillsyn av källarutrymmen, vindar, garage och tvättstugor.
Som enklare förvaltningsuppgifter räknas inte större reparationer och underhåll, rörarbeten, elarbeten, fasadmålning, omläggning av tak, arbete med föreningens redovisning eller styrelsearbete.
Undantaget från skatteplikt gäller endast till den del avdraget på årsavgiften inte överstiger den egna lägenhetens andel av den totala utgiften för förvaltningsuppgiften.
Ytterligare en förutsättning är att samtliga medlemmar som deltar i självförvaltningen får avdrag på årsavgiften med samma belopp.
Varje lägenhet motsvarar en andel.
Vid beräkning av det skattefria utrymmet ska utgiften fördelas på samtliga lägenheter i fastigheten, oavsett om innehavarna deltar i självförvaltningen eller inte.
Avdraget på årsavgiften kan bestämmas med utgångspunkt från vad den entreprenör som anlitades före självförvaltningen debiterade eller från marknadspriset på orten.

Tidigare formulering (utgåva 4):
Skatteplikt föreligger inte för nedsättning av årsavgift som en grupp av bostadsrättsinnehavare får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på föreningens fastighet/-er. Med enklare förvaltningsuppgifter avses göromål som normalt kan utföras av alla bostadsrättsinnehavare och som inte kräver specialkompetens.
Som exempel kan nämnas trappstädning, trädgårdsskötsel, enklare reparationer, byte av glödlampor och annan förbrukningsmateriel samt tillsyn av källarutrymmen, vindar, garage och tvättstugor.
Större reparationer och underhåll ingår således inte. Rörarbeten, elarbeten, fasadmålning, omläggning av tak samt föreningens redovisning kräver specialkompetens och inryms inte heller.
Styrelsearbete kan inte heller ingå i ett system för självförvaltning, eftersom föreningsstämman beslutar om dessa uppdrag.För att undantas från skatteplikt får nedsättningen inte vara större än den egna lägenhetens andel av den totala kostnaden för den eller de aktuella förvaltningsuppgifterna.
Samtliga medlemmar som deltar i självförvaltningenska få nedsättning med samma belopp, oavsett den mängd arbete som var och en av dem faktiskt utför.Varje lägenhet anses motsvara en andel, oavsett lägenhetsyta.
Vid beräkning av det skattefria utrymmet ska kostnaden fördelas på samtliga lägenheter i fastigheten, oavsett om de deltar i självförvaltningen eller inte.
Beloppet bör i första hand bestämmas med utgångspunkt i vad den entreprenör debiterar som anlitas vid den tidpunkt när man övergår till självförvaltning.
I de fall någon sådan uppgift inte finns att tillgå, t.ex. om självförvaltning redan bedrivits en längre tid, får kostnaden för en viss åtgärd fastställas i varje enskilt fall utifrån gällande marknadspris på orten.


Följande exempel illustrerar hur beräkningen av
skattepliktig respektive skattefri del kan ske
(exempel ur prop. 1996/97:119).

Exempel
I ett hus med tio lägenheter deltar fem i självförvaltning
avseende trappstädning och trädgårdsskötsel.

Den totala kostnaden för trappstädningen är 3 000 kr per månad.
De fem medlemmarna tar över halva trappstädningen,
vilket innebär att den inbesparade kostnaden är 1 500 kr per månad.

När det gäller trädgårdsskötseln är den totala kostnaden 2 000 kr per månad.
Detta arbete omhändertas i sin helhet av de fem medlemmarna.

Den inbesparade kostnaden är således (1 500 + 2 000 =) 3 500 kr per månad.
De fem medlemmar som deltar i självförvaltningen får
nedsättning på sin avgift med (3 500/5 =) 700 kr per månad.

Det skattefria taket utgör dock den totala kostnaden dividerat
med det totala antalet lägenheter, dvs. (5 000/10 =) 500 kr.

De medlemmar som deltar i självförvaltningen får alltså
skattefri nedsättning med 500 kr, och resterande 200 kr
utgör en skattepliktig inkomst av tjänst.

På den del av avdraget på årsavgiften som är skattepliktig inkomst av tjänst ska föreningen
• betala arbetsgivaravgifter (se sidan 25 under avsnittet ”Arbetsgivarredovisning”)
• lämna kontrolluppgift (se sidan 27).
Om en medlem, vid sidan av de sysslor som omfattas av självförvaltningen, mot ersättning även gör andra arbeten för föreningens räkning, är denna ersättning skattepliktig inkomst av tjänst.
Reglerna om självförvaltning gäller även hyreslägen*heterna i föreningen.


Tidigare formulering:
För det fall en medlem vid sidan av de åtgärder somomfattas av självförvaltningen åtar sig att mot ersättning utföra även andra arbeten för föreningens räkning, är denna ersättning skattepliktig.
Bostadsrättsföreningen ska betala sociala avgifter på den del av nedsättningen som är skattepliktig (se sidan 26 under avsnittet ”Arbetsgivarredovisning”). Även kontrolluppgift över utgiven skattepliktig förmån ska lämnas (se sidan 28).

totiki
2008-11-17, 17:17
Om jag förstår det rätt så får Lou och hennes grannar skatta för den del av städningen de utför åt sin granne som inte vill delta i den frivilliga städningen. Och föreningen måste betala sociala avgifter för samma del.
Men föreningen slipper betala sociala avgifter för den del som kallas skattebefriad.

Faktum är att i en liten förening utan momsregistrering kan detta ändå bli en affär för dem som utför detta arbete och föreningen. Säg 1 trapphus med 3 våningar kostar marknadsmässigt i Stockholm ca. 1000 kr i månaden för 1 städning per vecka inkl moms. Detta jobbet tar 1 timma/gång.

Är det fem lägenheter varav fyra ingår i detta (dvs en står utanför som i Lou´s fall) blir inkomsten 250 kr/månad, 200 kr är skattebefriade och 50 kr ska föreningen betala sociala avgifter för. Den totala summan föreningen måste komma upp i för att betala sociala avgifter är 999:-/person och år, allt under det är befriat från arbetsgivaravgifter.

Varje lägenhet kan alltså göra detta 1 vecka i månaden och får då en sänkning av årsavgiften på 200 kr/månad var och föreningen behöver inte betala arbetsgivaravgifter för någon (eftersom den summan endast blir 600 kr på hela året) men måste lämna kontrolluppgift över utgiven skattepliktig förmån.

Det är en sänkning av årsavgiften på 2400 kr för var och en av de fyra och ingen arbetsgivarkostnad för föreningen. Dvs ett nollsummespel för föreningen i den händelse att de som städar också står för städmaterialet som brukar ingå i städbolagets faktura.

I Lou´s fall där de redan tidigare frivilligt städade mot samma sänkning av årsavgiften skulle det innebära en höjning av årsavgiften för den som inte deltar i städningen med 2400 kr per år. Dessa pengar skulle föreningen kunna ta in till kassan och använda till styrelsearvode exempelvis. Eller annan lämplig åtgärd.

Rättelse:
Det tillkommer 35 kr x 12 för den beskattningsbara delen = 420 kr så sänkningen blir 2.820 kr per år och person och också motsvarande höjning för den femte lgh som betalar. Men denne får ju betala skattedelen också, så för den blir det 3.000 kr.

Francois
2008-11-17, 20:22
Förutom att man inte får ha höjning eller sänkning av avgiften, de måste följa andelstalen.

totiki
2008-11-17, 20:38
Jo, men det var väl förutsättningen att man gjorde en stadgeändring som Admin påpekar.

clabbe
2008-11-18, 15:38
Förutom att man inte får ha höjning eller sänkning av avgiften, de måste följa andelstalen.

Nej, inte slaviskt. Föreningens stämma kan komma överens om att andelstalen utgör grunden för fördelning av avgiften och att avdrag kan ges för självförvaltning.


Totiki, jag tycker du räknar svårförståeligt.

Säg för enkelhetens skull att föreningen består av 5 lägenheter och alla har samma andelstal (http://hotpot.se/php/vb/showthread.php?t=13010).
Första varianten är att föreningen nu betalar 12.000 kr men säger upp städfirman.
De inbesparade 12.000 kronona fördelas med 2.400 kr per lägenhet och 2.400 kr för den femte används till något annat i föreningen. Det blir ingen skatt för de 4 och den 5:e slipper höjd kostnad.

Den andra varianten är att föreningen inte har någon kostnad nu för trappstädning. Det innebär att föreningen ska betala ut 12.000 nya kronor som fördelas på 4 trappstädare = 3000 kr per lägenhet. Det ska betalas in av 5 lägenheter = 2.400 kr/ lägenhet.
De som städar får 600 kr var över och betalar 120 kr i skatt med ditt exempel. Den skatten ska den 5:e lägenheten inte stå för, det får de allt betala själva.
Den 5:e får alltså en höjning på 2400 kr och de som städar får 480 kr som belöning. Mer än så blir det inte i det fallet. Å andra sidan betalade de inga pengar från början för trappstädningen.

totiki
2008-11-18, 21:27
Ja, det var ditt andra exempel som jag byggde mina siffror på;
Den andra varianten är att föreningen inte har någon kostnad nu för trappstädning. Det innebär att föreningen ska betala ut 12.000 nya kronor som fördelas på 4 trappstädare = 3000 kr per lägenhet. Det ska betalas in av 5 lägenheter = 2.400 kr/ lägenhet.
De som städar får 600 kr var över och betalar 120 kr i skatt med ditt exempel. Den skatten ska den 5:e lägenheten inte stå för, det får de allt betala själva.
Den 5:e får alltså en höjning på 2400 kr och de som städar får 480 kr som belöning. Mer än så blir det inte i det fallet. Å andra sidan betalade de inga pengar från början för trappstädningen.

Och du har givetvis rätt den femte lägenheten inte ska betala skatten.
Men i övrigt kom vi fram till samma svar:
I Lou´s fall där de redan tidigare frivilligt städade mot samma sänkning av årsavgiften skulle det innebära en höjning av årsavgiften för den som inte deltar i städningen med 2400 kr per år. Dessa pengar skulle föreningen kunna ta in till kassan och använda till styrelsearvode exempelvis. Eller annan lämplig åtgärd.

Det fungerar således snarare som ett bestraffningssystem än som morot.
De sista två meningarna är tänkta som ironiska.

clabbe
2008-11-19, 06:34
OK, då är vi ju överens. Gott så!

Gusten
2008-11-22, 11:48
I Lou´s föreninging har man ju, för att spara pengar, bestämt att medlemmarna ska ta över trappstädningen utan någon särskild ersättning till de som städar.
Inbesparingen kommer istället alla medlemmar tillgodo genom att årsavgifterna kan hållas lägre. Vinsten i form av lägre årsavgift blir dock större för stora lägenheter än för små lägenheter. Vad jag förstått tar man ingen hänsyn till detta vid upprättande av städschemor, utan en ensamstående som bor i en etta tilldelas väl lika många städpass som en familj i en fyrarummare?

Ett rättvisare system vore kanske om alla som städar får samma (skattefria) avgiftssänkning i kronor, om ändå ingen hänsyn tas till lägenhetsstorlek vid arbetsfördelningen.

Admin
2008-11-22, 13:53
Instämmer till 100 %.
Jag kan inte se någon rimlighet i att den som är rikast och har störst lägenhet enbart för detta ska tjäna mest på en affär där alla lägger ner lika mycket arbete.

dick
2008-11-23, 08:18
Nu är vi där igen. Om det skulle vara orimligt att den med större lägenhet skulle "tjäna" lite mer på detta så är det väl då lika orimligt att den med större lägenhet skall betala lite mer för kabelteve t.ex. Nyttan av kabelteve står ju inte rimligtvis i proportion andelstalet.

...och vem har påstått att den som har störst lägenhet är rikast? Möjligen mest kapital bundet i lägenheten, men kanske lika gärna ensamstående (sedan barnen flyttat ut och gubben gått bort) äldre dam med folkpension.

I övrigt så skulle jag vilja säga att det finns tusen individuella skäl att inte utföra trappstädning om det blir ett krav efter man har flyttat in, och man inte viste något om det innan. Vill människor städa trappor så får de väl göra det, och om föreningen tjänar på det så skall dessa ambitiösa människor naturlirigtvis premieras för sitt slit. Men om det sedan skulle vara så att en del av vinsten skulle komma någon icke städande sjukling/jätteupptagen/folkskygg/lat männsika till godo så får vi nog leva med det.

Admin
2008-11-23, 15:47
Jag tycker det är lika orimligt att kabeltv-kostnaden fördelas enligt andelstal som att de med större lägenhet får mer betalt för samma arbete bara för att de har en större lägenhet.

Det ena utesluter inte det andra.

Fördelning av kostnader enligt andelstal fungerar för vissa bitar (t.ex. uppvärmningskostnader), men då måste det vara logiskt rätt. I annat fall är kostnadsfördelning ett rejält korkat system

Men faktum kvarstår.
I de föreningar där man har självförvaltning så kanske det blir lite svårare att få folk att hjälpa till om de vet att ersättningen blir minst för dem med minst lägenhet.

I detta fall kan det dock lösas lätt genom att de med större lägenhet får längre arbetspass o/e fler/tyngre arbetsuppgifter, om man kan komma överens om detta.

Hur många medlemmar vet vilka kostnader i föreningen som fördelas enligt andelstal.
Jag gissar på under 0,1 % av Sveriges alla bostadsrättsmedlemmar!

dick
2008-11-23, 16:18
Jag trodde nästan att du skulle påtalat att större lägenheter i genomsnitt hyser fler människor, och då är det ju relevant att fördela kabelteve-avgiften efter andelstal. Men samtidigt är ju licensavgifter alltid per hushåll om man själv skaffar ett abonnemang, så ur det perspektivet stämmer det inte heller.

Nä, det där med att fördela efter andelstal blir ju aldrig helt hundra, men det är enkelt och billigt att administrera, och förmodligen det mest rättvisa fördelningssystemet. Det blir både plus och minus på olika poster för både stora och små lägenheter, och i slutändan ofta billigare än om man försöker mäta och ta betalt för nyttjandet.

Admin
2008-11-23, 18:05
Ja, jag fick det som svar från andra förra gången detta ämne togs upp.

Alltid bättre med konkreta exempel.

Självförvaltning.
Jag anser inte att det blir rättvist att medlemmar får betalt i förhållande till andelstal (http://hotpot.se/php/vb/showthread.php?t=13010).
Jag anser inte heller att det blir rättvist att alla får lika mycket i ersättning för det man bidrar till i självförvaltningen.
Medan jag, som har en trea, lagt om gången utanför, klippt gräsmattorna och byggt ett nytt förråd så har 80-åriga Olga, som bor ensam i sin femrummare, klippt lite på en buske bredvid cykelstället.
Hur rimligt är det?
Lön efter prestation är det enda rätta. Speciellt i en brf som min där de flesta är nästan dubbelt så gamla som jag (och då är jag inte precis purung).

Kabeltvkostnader.
Kostnaden för föreningen blir densamma om det är kabeltv till en etta eller till en femrummare. Inte rimligt att man ska betala olika. Strunt samma om det bor 1 eller 10 personer i lägenheten. Kostanden blir ändå alltid densamma för föreningen. Dessutom kan det bo 10 personer i en etta och en person i en femma. Det finns inga givna boendeformer.

Värmekostnader.
Självklart ska den som har en större lägenhet betala mer för uppvärmingen.
Sedan kan det naturligtvis vara så att den i femrummaren hushåller med värmen betydligt bättre än den i en etta. Men någonstans måste man dra gränserna.

Fördelning efter andelstal ska användas restriktivt.

totiki
2008-11-25, 10:16
Detta tycker jag är en svår fråga att svara på, det finns så många olika parametrar. Man måste försöka ta en helhetsbild av vem/vilka som gör vad och betalar vad. Det är nästan omöjligt i en stor förening så där bör man hitta ett regelverk med tydliga rättvisa gränser. Så gott det nu går.
I en mindre förening är det lite lättare, men inte mycket.

Självförvaltning
I vår lilla förening anser sig nästan alla (och då sitter alla i styrelsen) inte ha tid/intresse för förvaltningen. Så även om jag är kassör så bereder jag ärenden, gör upphandlingar, tar hand om posten, myndigheterna o s v, ca 90-95% av jobbet. Fast på mötena kan det vara många synpunkter, åsikter och önskemål om att jag ska göra om det på något annorlunda vis, så som var och en av dessa skulle gjort det förmodligen. Då brukar jag svara varsågod, gör det till nästa möte så tar vi ett beslut då när underlaget är breddat som ni/du vill ha det. På nästa möte finns fortfarande inget annat underlag än det jag tagit fram, så det blir ett beslut efter det iallafall.

Mitt andelstal är 43% så mitt kontrollbehov kanske är förklarligt.
Vi delar lika på städningen fast jag borde ju städa 43%, frågan har varit uppe.
Vi gör städdagar tillsammans.
Underhållet sköter jag till 70%, målning av trapphusfönster, lagning av källartrappor, renovering av trapphusgolv, fälla träd, klippa gräsmattor o s v.
Underhållsplaner, verksamhetsberättelser, årsredovisningar står jag för, samt en gratis revisor (än så länge).
Jag fungerar som föreningens besiktningskontrollant och försöker ta reda på vad/vilka regler som gäller för olika typer av privata renoveringar och tillse att dessa följs.
Vi är en rätt stor familj och behöver våra 120 kvm, flyttade från 88 när vi fick vårt sista barn. Det är rätt mycket jobb med tre barn två heltider samt huset. För det blir vi i efterhand bestraffade av samhället med uppskovsränta för att vi behövde större innan idén dök upp hos regeringen, så nu finansierar vi på egen hand lika stort belopp som fastighetsskatten var för hela huset innan.

Man skulle kunna tro eller tycka att detta är en enda lång klagolista från min sida. Fast det är det inte. Alternativet hade varit att bo i villa. Summorna hade varit lägre men jobbet ändå lika omfattande. Allt måste ju ändå utföras på en villa också om man inte vill att värdet ska gå ned på det man investerat i.
Och det vill jag ju inte. Så då måste jag hålla koll ifall ingen annan gör det.

Det är möjligt att jag skulle kunna kräva lön för detta jobbet, fast jag skulle ju betala 43% av den lönen själv. Det händer att någon lånat ett verktyg av mig och det gått sönder och man tycker att "föreningen" kan väl stå för kostnaden. Då har jag betalat 43% för att få tillbaka mitt eget verktyg. Folk har lite svårt att förstå innebörden i ordet "vi". Det är som att föreningen är "dom".

Jag får ju betala 43% på alla kostnader inkl. skatt & sociala avgifter samt moms. Jag tjänar mycket mer på att uträtta detta själv i form av lägre kostnader än vad jag skulle kunna kräva av föreningen i lön. Så enkelt är det.