![]() |
Sida: << | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | >> | Nästa av 276 sidor. | ![]() |
||
Startsida, Bolina, BoRevision, Riksbyggen, SBC - Allt om bostadsrätter | ||||
Nytt forum (ersätter gamla forumet) |
![]() |
Forum bostadsrätter |
TÄNKVÄRTDet krävs ett helt nytt sätt att tänkaför att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. Albert Einstein
|
![]() | ![]() J.A | ![]() | ![]() | ![]() | ||||
![]() | ![]() Hej, Såg att det fanns lite frågor om dessa begreppen vårdplikt, lydnadsplikt och lojalitetsplikt. De är huvudsakligen allmänna rättsgrundsatser dvs inte alltid reglerat uttryckligen även om vissa paragrafer kan vara ett utslag av dessa principer. Det föreligger inte någon allmän tystnadsplikt för styrelsen det är snarare som beskrivs nedan att information till skada för föreningen inte skall spridas. Det gäller förstås inte om ett brott begåtts. Syssloman är den som påtar sig ett uppdrag för annan och brist på särskild lag gäller den gamla lydelsen i 18 kap Handelsbalken från 1736 i tillämpliga delar. Vad gäller lojalitetsplikt, innebär det att man som uppdragstagare inte skall vara illojal med uppdragsgivarens sak, vidare skall man i allt väl vårda tex. en sak så den inte förlorar i värde. (jfr. förvaring av ett lager glass en varm dag) Lydnadsplikten talar för sig själv, exvis ett stämmobeslut måste följas av styrelsen om det inte går emot lag eller stadgar. Det här kan man skriva mycket och säkert bättre om man har tid ;). ![]()
Så dessa plikter är allmänna rättsgrundsatser och ej specifikt hörande till bostadsrättsföreningar. Vad jag förstår så har någon konkret definition av dessa plikter då ej heller tagits fram. Jag tycker plikterna är bra, och jag tycker föreningarnas stadgar gott kan kompletteras med lite rättsgrundsatser av denna typ (där dessa åtföljs av en definition som alla förstår). Detta skulle inte bara kunna ge bättre riktlinjer för styrelsens arbete, utan även en något förbättrad säkerhet för medlemmarna. Vad gäller tystnadsplikten så tycker jag att man gärna kan börja införa denna i föreningar, men då i reglerad form (så att inte styrelserna fortsätter att göra som idag, där den ej existerande tystnadsplikten utnyttjas av styrelserna för att minska insynen i föreningen och för att skydda sig själva). För trots allt är det så att styrelsen såväl behandlar personuppgifter (säkert ytterst sällan enligt personuppgiftslagen) som får kännedom om personliga förhållanden bland medlemmarna. Självklart ska en styrelseledamot inte sprida information som skadar föreningen. Men, minst lika viktigt måste det vara att styrelsen inte sprider information som skadar enskilda medlemmar. Den första delen (info som skadar föreningen) vet jag inte vad detta skulle vara för information eller om det någonsin har inträffat, men det är säkert ganska sällsynt. Den andra delen (information till skada för medlem) är nog däremot ohyggligt vanligt. Kanske mer regel än undantag. Där måste den utsatta medlemmen ges en möjlighet att hävda sig mot styrelsen/HSB (etc). Sedan måste det finnas stöd i lagen för att styrelsen inte får sprida information (varken under sin tjänstgöringstid eller efter denna) som skadar föreningen alternativt medlemmarna. När det gäller stöd i lagen för att inte sprida info som skadar medlemmarna så tror jag inte det finns något specifikt om detta i någon existerande lag, utan där är det mer generella lagar som träder in utifall att en person (not. ej "medlem") känner sig kränkt. När det gäller information som skadar föreningen... ja, vad skulle detta vara för information, och i vilken lag skulle detta kunna tänkas regleras? PS. Tack för tipset om "syssloman". Eftersom HSB använder sig av "uråldrig" terminologi kan det vara bra att känna till vad HSB avser, dvs vad som står i handelsbalken om detta. För den som tycker det är kul att läsa ett "obegripligt språk" så kommer därför det 18:e kapitlet här (det mesta verkar vara från mitten på 1800-talet till början av 1900-talet ![]() 18 kap. Om sysslomän eller ombudsmän 1§ Varder man av annan ombuden, att å dess vägnar något syssla och uträtta, och säger där ja till; tage fullmakt, och ligge där sedan hans vårdnad å; göre ock redo och besked för det han om händer får. 2§ Vad ombudsman eller fullmakt gör och sluter, det vare så gillt, som huvudman det själv gjort och slutit hade. Går ombudsman vidare, än honom betrott är; rätte själv upp all skada, (och böte tjugu daler), och huvudmannen vare saklös. 3§ Handlar syssloman oredligt, brukar list emot honom, som fullmakt gav, vänder sig hans gods till nytta, lånar hans penningar ut, eller tager penningar upp i hans namn; svare till all skada (,och plikte efter omständigheterna). Vare ock den, som fullmakt gav, saklös i allt, vad syssloman, utom hans ombud eller vilja, av annan lånt, eller med någon slutit haver; utan det vises, att det honom till nytta använt är. 4§ Haver någon fått fullmakt, att för annan göra och låta, och tager den skada därav, som fullmakt gav; skylle sig själv, som sig ej bättre föresåg. Är ombudsman av försummelse, eller svek, vållande till skadan; plikte då han, som sagt är. 5§ Syssloman njute skälig arvodes lön, så ock vedergällning för det, som han å annans ärender rätteligen kostat haver. Är ej avtal därom gjort, eller åsämjer dem ej; ligge det då till rätten. 6§ Haver syssloman borgat sin huvudmans gods och varor ut till den, som för ärlig och riktig man känd var, men finnes sedan så fattig, att han ej gitter det återgälda; vare då syssloman ej skyldig det att fylla, utan han särskild vedergällning njuter för det, han slikt äventyr stånda må. 7§ Nu haver man sig åtagit, att inom viss tid något å annans vägnar syssla och beställa, eller lovat det till slut driva, och varder där ifrån hindrad av Konungens tjänst, eller sjukdom, egna sysslor, eller annan skälig orsak; låte då sin huvudman det så tidigt veta, att han må kunna någon annan i stället taga; sedan vare ombudsman saklös, när han för den tid räkenskap gör, som han sysslan haft haver. 8§ Dör huvudman; göre då syssloman redo och räkning för hans arvingar, och vare sedan vid sysslan skild, där dem ej annorlunda åsämjer. Dör syssloman, och varder något skyldig; svare hans arvingar så långt gods hans räcker. 9§ Var som å sysslomans förättning tala vill; göre det lagligen inom natt och år, sedan han vid sysslan skildes, och redo och räkning gjord är av honom, eller av hans arvingar, där han död är. Haver man laga förfall; njute samma tid därefter. 10§ Är någon frånvarande, och förefaller något, där i han ej kunnat syssloman nämna; då må skyldeman, eller vän hans, för honom tala och svara, sedan han, där så fordras, borgen satt, att den frånvarande skall för gott känna det han gjort haver. Gillar frånvarande det ej; fylle han, som utan fullmakt annans talan sig tagit, eller dess löftesmän, all skada, som därav timat. KF (1855:82 s. 1) ang. löftesmans rätt att uppsäga och betala gäld m.m. Skall förfallotid för gäld efter uppsägning beräknas; have löftesman lika rätt, som gäldenär, att uppsägning göra och gälden å förfallodagen betala. Är ej avtal om förfallotid gjort, äge ock gäldenär eller löftesman rätt att betala när han vill, ändå att borgenär det ej fordrat. KF 1851:55 s. 4 ang. sättet för uppsägning av förbindelser, för vilka flera äro ansvariga. Hava flera förbundit sig att, en för alla och alla för en, betala gäld och skall förfallotid efter uppsägning beräknas; vare uppsägning, som hos endera sker, ej mot de andra gällande. Har löftesman åtagit sig annans gäld, som sin egen, må, där förfallotiden efter uppsägning jämväl beräknas skall, uppsägning som hos endera sker, ej eller mot den andra gälla. Lag samma vare ock där flera, en för alla och alla för en, ingått sådan borgen, nyss sagd är, för gäld, som efter uppsägning betalas bör. Not. Ovanstående lag låter nästan lite poetisk. I väntan på att lagarna ska uppdateras till 2000-talets förutsättningar och det språk vi talar i dag så kan det vara bäst att alla ledamöter lägger undan 20 daler att ha utifall att man skulle råka bli straffad enligt ovanstående lag ;) Se även; - Styrelsen, tystnadsplikt gäller ej !!! - En styrelse ska iaktaga tystlåtenhet... enligt... gissa vem ! - Revisors tystnadsplikt och offentliga handlingar - Valberedning, tystnadsplikt - Har HSB-ledamoten tystnadsplikt? - HSB Landskrona vill inte lägga ut stämmoprotokoll - HSB Riksförbund påstår att medlem inte ens har rätt att skriva av stämmoprotokoll - Brf-styrelse vägrar lämna ut stämmoprotokoll... med stöd av HSB - Offentliga styrelseprotokoll, vad bör censureras? - Styrelseprotokoll och deras offentlighet | ![]() | ||||||
![]() | ![]() | ![]() |
Sök bland detta forums inlägg | Sök bland Admins kommentarer |
Du kan för närvarande enbart söka på en söksträng åt gången (dvs du kan inte söka på ord som inte kommer direkt efter varandra). |