Styrelseprotokoll
Jag undrar om styrelseprotokollen är sekretessbelagda för medlemmarna. Vi har olika uppfattningar i min förening.

Svar: Vid styrelsens sammanträden ska det föras protokoll. Protokollen ska föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt. Protokollnumrering kan ske antingen i löpande följd oavsett år eller också kan ny nummerföljd påbörjas varje år. Styrelseprotokollen är inte offentliga.
Varken en medlem av föreningen eller utomstående har rätt att ta del av dem. Styrelsen bestämmer med iakttagande av sin vårdplikt om spridningen av protokollen. Revisorerna har dock alltid rätt att ta del av protokollen som de skall granska hur styrelsen har skött sig under det gångna verksamhetsåret.
Om det är någon särskild fråga som du har begärt besked om kan du alltid kräva svar från styrelsen under förutsättning att styrelsen med hänsyn till sin tystnadsplikt kan lämna ut uppgiften. Det är dock upp till styrelsen att avgöra hur svaret ska lämnas. Det kan ske genom ett utdrag från ett protokoll som behandlar den aktuella frågan eller genom att styrelsen lämnar ett muntligt eller skriftligt svar i ett brev.
Även om du som bostadsrättshavare inte har rätt att ta del av protokollen har du naturligtvis rätt att få reda på vad som händer i föreningen. I många föreningar finns det informationsblad som kommer ut några gånger om året, andra har regelbundna informationsmöten. Om ni inte har något sådant i din förening kan du alltid motionera om det till årsstämman.
Min uppfattning är att de flesta styrelser blir glada om de boende intresserar sig för föreningen och vill engagera sig i sitt boende.

Min kommentar: Riksbyggen gör exakt som HSB och blandar in en massa oväsentligheter som inte hör till frågan. Dessutom en del rent påhittade saker. Ju allvarligare lögner, desto mer blaha blaha.
Det är uppenbart att HSB och Riksbyggen gaddat ihop sig om lögnerna avseende styrelseprotokoll. De har missat, eller inte lyckats, att få in detta i den kraftigt bristfälliga bostadsrättslagen (och inte ens i stadgarna) så därför ljuger de friskt i efterskott om regler som bara finns i deras vilda fantasi.
Notera att ingen på Riksbyggen vågat underteckna svaret på denna fråga!
Det nämns bara lite allmänt att "vår jurist" svarat på läsarnas frågor om bostadsjuridik.
Det är föga troligt att det är någon jurist som besvarat frågorna (ingen jurist kan vara så okunnig eller våga ljuga så öppet), men jag förstår att vem det nu är som står bakom svaren inte vågar skylta med sitt namn.

Se även;
- Styrelsen, tystnadsplikt gäller ej !!!

- En styrelse ska iaktaga tystlåtenhet... enligt... gissa vem !

- Revisors tystnadsplikt och offentliga handlingar

- Valberedning, tystnadsplikt

- Har HSB-ledamoten tystnadsplikt?

- HSB Landskrona vill inte lägga ut stämmoprotokoll

- HSB Riksförbund påstår att medlem inte ens har rätt att skriva av stämmoprotokoll

- Brf-styrelse vägrar lämna ut stämmoprotokoll... med stöd av HSB

- Offentliga styrelseprotokoll, vad bör censureras?
- Styrelseprotokoll och deras offentlighet




Stämmoprotokoll
Vi hade nyligen en extrastämma där nya stadgar röstades igenom.
Vad gäller för det protokoll som skrevs vid den stämman?
Vad innebär det att man justerar ett protokoll? Ska det distribueras till medlemmarna? Om inte, på vilket sätt är det lämpligt att meddela medlemmarna beslutet?

Svar: Ett stämmoprotokoll är inte offentligt utan det är endast föreningens medlemmar som har rätt att läsa protokollet. Enligt föreningslagen ska justerat stämmoprotokoll hållas tillgängliga för medlemmarna inom tre veckor från stämman. Däremot behöver styrelsen inte kopiera upp protokollen och lämna ut ett exemplar till varje medlem (även om det är det mest förekommande).
Protokollet ska undertecknas av stämmans ordförande och minst en justeringsman som utses på stämman. Genom att justera ett protokoll intygar man att det på ett korrekt sätt speglar de beslut som har fattats på stämman. Om justeringspersonen anser att protokollet är felaktigt, får han eller hon inte vägra att justera det. I stället får den som ska justera protokollet skriva dit egna kommentarer om det de borde varit formulerat. Det är protokollföraren/sekreteraren som bestämmer utformningen av protokollet.
Ett stämmoprotokoll utgör bevis om vad som beslutats på föreningsstämma men kan motbevisas i process.

Min kommentar: Här måste det till förändringar! Styrelsen skriver ibland/ofta (som i min förening) protokollen så som de önskar att de ska se ut, utan förankring i verkligheten, och sedan justeras de av personer som inte tycks ha varit närvarande på stämman.
Sedan hade det varit lättare att läsa Riksbyggens svar om de kontrolläst vad de skrivit och korrigerat grammatiken.

Medlem i styrelsen
Jag bor i en bostadsrättsförening och har lite frågor om styrelsen. Vem är valbar som styrelseledamot? Vad händer om en styrelseledamot flyttar från föreningen, kan han eller hon sitta kvar till årsstämman eller måste ledamoten avgå? Svaret från styrelsen är att om personen vill vara kvar, går det bra fram till föreningsstämman. Vilket är rätt?

Svar: En styrelseledamot ska enligt huvudregeln vara medlem i föreningen.

Bostadsrättslagen Juridik och lagar för brf:ar - Brl Allt du behöver veta om lag & rätt hotpot.se/forum

I bostadsrättslagen finns en bestämmelse som ger make eller sambo möjlighet att väljas som styrelseledamot eller suppleant om inte något annat bestämts i stadgarna. Av Riksbyggens normalstadgar för bostadsrättsföreningar framgår att valbara som ledamöter är för det första medlemmar i föreningen men även personer som tillhör bostadsrättshavarens familjehushåll och som är bosatta i föreningen.
En förutsättning för att en person ska vara valbar är att han inte är omyndig, försatt i konkurs eller har förvaltare enligt reglerna i föräldrabalken.
Därutöver kan den som är ställföreträdare för en medlem, t ex en förälder för ett omyndigt barn, vara styrelseledamot även om stadgarna saknar bestämmelser om detta. Detsamma gäller om en juridisk person är medlem. Den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna, kan vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningen.
Om en bostadsrätthavare som är styrelseledamot överlåter sin bostadsrätt utträder han/hon som medlem i föreningen när den nya köparen blir invald som medlem. Då är styrelseledamoten inte längre kvalificerad som styrelseledamot och kan inte ha kvar sitt uppdrag. Vad föreningen då kan göra är att fatta ett separat beslut om att den här personen får kvarstå som medlem exempelvis fram till årsstämman. Om föreningen har fattat ett sådant beslut kan den f d bostadsrättshavaren sitta kvar som styrelseledamot.

Valbar som ordförande
Fråga: I min förening har det uppdagats att ordförande inte är medlem i föreningen. Det är hans sambo som äger lägenheten och jag tror att den övriga styrelsen inte har klart för sig om ägarförhållandet mellan ordföranden och sambon. Jag undrar om det är möjligt att vara ordförande i en bostadsrättsförening utan att vara medlem och vill gärna ha ett riktigt svar på min fråga.

Svar: Enligt normalstadgarna är en person valbar till uppdrag som styrelseledamot eller suppleant under förutsättning att det är frågan om en myndig person som är medlem eller tillhör bostadsrättshavares familjehushåll och som är bosatt i föreningens hus. Den som är minderårig, försatt i konkurs eller har förvaltare enligt föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot eller suppleant. Sammanfattningsvis innebär det som svar på din fråga att en person som är sambo med en bostdsrättshavare och som bor i föreningens hus är valbar som ordförande.

Arvode till styrelsen
Jag bor i en bostadsrättsförening och undrar vem som bestämmer vilka arvoden styrelsen ska ha. I min föreningen hänvisar man till någon kommunal taxa.

Svar: Det är medlemmarna på årsstämman som fastställer styrelsens arvoden. Arvodenas storlek varierar mellan olika föreningar och kan även variera mellan ledamöterna i styrelsen. I en del föreningar har ordföranden och sekreteraren lite mer än övriga ledamöter i andra har alla samma ersättning. Bostadsrättsföreningarnas intresseförening lämnar i en del fall rekommendationer till ersättningsnivåer till bostadsrättsföreningar.

Min kommentar: Notera själva frågan, där styrelsen hänvisar till något totalt irrelevant som "kommunal taxa".
Jag undrar sedan bara om det är vanligare med intresseföreningar inom Riksbyggen-föreningar än inom HSB-föreningar? Inom HSB har jag bara hört att det är Myggans förening som har en intresseförening (men det finns kanske många intresseföreningar inom HSB-föreningarna?).

Votering vid årsmöte.
Kan val av styrelse vid årsmöte avgöras genom handuppräckning när votering är begärd?

Svar: Votering sker vanligtvis med handuppräckning. Voteringen brukar inledas med en försöksvotering där rösterna räknas. Om någon mötesdeltagare inte godkänner den uppskattade beräkningen av försöksvoteringen kan han eller hon begära rösträkning. Votering sker då åter med handuppräckning och rösterna räknas. Vissa beslut kan på begäran fattas med sluten votering vilket innebär att votering sker anonymt med röstsedlar. Enligt Riksbyggens normalstadgar kan sluten votering endast krävas vid personval.

Min kommentar: Lyckligtvis finns inte denna högst odemokratiska begränsning inom HSB, utan inom HSB kan sluten votering ske, som sig bör, i alla frågor!