Om statistiska undersökningar

Inledning

Om du inte vill läsa igenom en massa text utan bara är nyfiken på det enda som är riktigt viktigt så rullar du bara ner till slutet av sidan (eller klickar här).

Informationen på denna webbsida är till för dig som vill veta varför du aldrig ska lita på läsarundersökningar.

Jag rekommenderar speciellt att läsa det exempel med en webbenkät avseende bredband, som jag tagit upp längre ner på sidan.

Generellt om undersökningar, t.ex. vid val av regering

Att man kommer så nära sanningen som man gör när man statistiskt undersöker vad det svenska folket röstar på i samband med val av regering beror på tre saker (förutom den långa och exceptionellt stora erfarenheten av denna undersökning, samt att det är flera företag - Temo, Sifo, Gallup, Dermoskop, etc. - som gör samma undersökning under samma period):
  • det relativt stora urvalet,
    Temo genomför t.ex. minst 1 500 intervjuer i sina väljarundersökningar
  • att urvalet gjorts på ett bra sätt (att urvalet är draget med en statistisk metod), normalt slumpvis utvalda från befolkningsregistret (t.ex. opinionsinstituten SCB, Ruab och Skop),
  • att frågeställningen är så kort och simpel;
    – Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag?
    – Vilket parti lutar det mest mot för dig?
    – Vilket parti tycker du är minst dåligt?
    – Vilket politiskt parti tycker du bäst om i riksdagspolitiken? (Skop)
    – Är det något av de politiska partierna som står dig närmare än andra? (SCB)
    – Om nej. Vilket parti har du störst sympati för? (SCB)
    – Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det vore val i dag? (Ruab)
    – Om vet ej/Osäker: Tvekar du mellan två eller flera partier? (Ruab)
    – Vilket av de partier du tvekar mellan skulle du troligtvis rösta på om det vore val i dag? (Ruab)
Ja/Nej-frågor (en eller maximalt ett par stycken per undersökning) samt frågor där man endast har några få konkreta alternativ att välja mellan ger som regel en så liten felmarginal som bara upp till några procent. T.ex. i fallet med val av regering där man vet av erfarenhet att de partier som inte ingår (presenteras) i undersökningen, "övriga", är försumbart få.
Skillnader i mätmetoder och statistiska manipulationer gör dock att resultaten kan variera med ibland över tre procent. Det blir ganska fel när Temo kommer fram till att ett parti har 10 procent av rösterna när Sifo samtidigt kommer fram till att samma parti har 13 procent av rösterna. Men både Sifo och Temo kan ändå ha rätt eftersom de ligger inom den statistiska felmarginalen. Man kan fråga sig hur intressanta dessa undersökningar är när alla förändringar under valen faller inom felmarginalen.

Antal svar för att uppnå statistisk säkerhet

På min huvudsida om bredband har jag skrivit att det behövs 1 000 svar för att uppnå en viss statistisk säkerhet. Detta stämmer inte helt. Jag kunde bara inte formulera mig kort nog där (varför jag i stället klargör allt lite bättre på denna sida).
Jag kan nämna att 1 000 svar är det minsta antalet svar som behövs för att kunna representera Sveriges befolkning. Med så många svar kan man nämligen med hjälp av sannolikhetsteorin beräkna felmarginalen.

För att t.ex. veta vad kunderna till en viss internetleverantör tycker om något speciellt måste en viss procentandel av leverantörens kunder svara (motsvarande 1 000 stycken för Sveriges befolkning). Ju högre procentandel som svarar desto säkrare blir resultatet. Statistiska Centralbyrån har ett så stort urval som 10 000 personer. Om motsvarande säkerhet ska uppnås vid en undersökning av Telias tjänster måste 1 250 av Telias kunder svara.

I marknadsundersökningar intervjuas oftast några hundra upp till tusen personer. Ibland kan det vara färre, ibland betydligt fler.
Det kan räcka med så lite som 200 intervjuer om andra villkor är uppfyllda, dvs om det är ett sannolikhetsurval, om det är en bra intervjufråga, etc.

Ju fler som svarar (dvs ju högre procentandel) desto mindre felmarginaler!

Fusk

Två grundläggande förutsättningar för att man ska kunna lita på en enkät som gjorts på Internet är att man måste logga in för att besvara en undersökning och att säkerheten sedan är tillfredsställande hög för att de som loggar in inte ska kunna komma runt spärrarna så att man svarar mer än en gång per undersökning.
Om dessa spärrar är bra nog är inget som vem som helst kan bedöma, och redan där finns det ett visst osäkerhetsmoment.

Sedan är ett krav att man bara kan registrera sig en gång (dvs med angivande av personnummer, som sedan alltid kontrolleras innan röstning kan ske).
Med undantag av ett fåtal större undersökningsföretag så kan en och samma person registrera sig oändligt många gånger (och därmed ge ge hur många svar som helst).

Att man måste logga in eliminerar alltså en del risk för "fusk". Dock långt ifrån allt. Du vet t.ex. inte hur många av de som röstat som arbetar på det företag vars produkt de röstat på. Du vet heller inte hur många av de röstande som är familj, släkt, vänner, etc., som kanske dessutom på ett eller annat sätt blivit ombedda att rösta i en viss riktning för att därmed uppnå ett positivare resultat.

När det handlar om ekonomisk vinning är sannolikheten betydligt större för fusk!
Dels bland de som svarar, men det är även möjligt att de som ansvarar för undersökningen av olika skäl manipulerar resultatet.

Urval

Allt baseras på urvalsmetoden, dvs urvalet av de svarandes på en undersökning, som sedan ska representera hela den specifika målgruppen. Detta är den mest grundläggande biten i en statistisk undersökning. Man kan inte nog betona hur viktigt det är att en undersökning bygger på ett korrekt urval av intervjupersoner. För en marknadsundersökare är vem som ska intervjuas den näst viktigaste frågan efter vad man ska fråga om. Det är alltså den här processen man brukar kalla urval.

Slumpvalsmetoden är en av två metoder som normalt används av undersökare. Den går ut på att man drar namn och adresser från en namnlista, t.ex. ett mantalsregister, postens adressförteckning eller telefonkatalogen.

Ett vanligt (och inte så dyrt) urval av svarspersoner kan göras utifrån telefonkatalogen. Ett sådant urval blir dock inte så tillförlitligt som från befolkningsregistret (dvs det urval som t.ex. normalt gäller för statistik i samband med val av regering).

Hur många undersökningar har du sett på Internet där det inte finns någon form av urval överhuvudtaget? Det är de som av olika anledningar, under en viss period, kommer till aktuell webbsida som röstar. Dessutom bara en mindre del av dessa. Det blir på detta sätt aldrig ett representativt urval.

Personer som svarar på en webbfråga är vanligtvis intresserade av frågeställningen. Detta intresse kan innebära att de vill uttrycka ett starkt positivt eller negativt engagemang i frågan; de som är likgiltiga inför frågan gör sig troligen inte besvär att ge uttryck för sin åsikt. När man låter urvalet bestå av personer som själva tar initiativ till att svara på enstaka webb-frågor eller webb-enkäter, representerar svaren enbart de svarandes åsikter. Man kan inte dra några slutsatser till en större grupp av personer. Även om många personer, kanske 5 000, svarar på en webb-fråga under en dag, kan man ändå inte med någon säkerhet uttala sig om vad andra personer skulle tycka, eftersom det inte finns något slumpmässigt urval. När man gör ett statistiskt korrekt urval, vet man från den statistiska teorin hur alla tänkbara urval kan variera och även vad som kan förväntas hända "i genomsnitt". Det är denna kunskap som gör det möjligt att dra slutsatser från ett enda, faktiskt urval om 1000 personer till den population som man dragit urvalet från.

Ju större urvalet är, desto mindre blir den statistiska felmarginalen. Om man vill öka precisionen i undersökningen till det dubbla måste man fyrdubbla antalet intervjuade.

Hur utformar man ett bra frågeformulär?

I marknadsundersökningar handlar det oftast om att man ställer frågor till de personer som kommit med i urvalet. Frågorna är därmed grunden för den information man får fram i undersökningarna. Om undersökningen ska ge en rättvisande bild av de förhållanden man vill undersöka måste man ställa bra frågor! Frågorna sammanställs lämpligen av eller i samråd med minst en person som är insatt inom det aktuella området som undersökningen avser (särskilt viktigt i samband med områden som är av mer avancerad natur, t.ex. bredband).
En bra fråga ska vara lätt för alla intervjuade att förstå. Frågan samt de ord och begrepp som ingår måste tolkas och förstås på samma sätt av alla intervjuade. Man kan bara fråga om en sak i taget. Svarsalternativen måste vara klart formulerade och täcka alla möjliga reaktioner/svar på frågan. Det är viktigt att undvika formuleringar som kan verka ledande eller som ger sig in på alltför personliga förhållanden.
Frågorna ska vara så korta och okomplicerade som möjligt. Frågor som ställer alltför höga krav på att den intervjuade ska minnas vad som hänt en tid tillbaka ska undvikas. Det finns dessutom många mänskliga beteenden som sker mer eller mindre "automatiskt", och detta måste tas hänsyn till.

En noggrann genomgång och en tydlig analys som leder fram till ett antal klart definierade frågeställningar är avgörande för att undersökningen ska bli bra. Det handlar om att man i förväg noga tänker igenom vilka frågor man vill att undersökningen ska ge svar på och att man utifrån dessa frågeställningar lägger upp undersökningen så att den ger svar på dessa frågor.
Frågorna måste vara begripliga och ett frågeformulär ska vara klart och tydligt, oomtvistligt och tillämpbart på alla som svarar.
  1. Använd bara ord som är välkända för de personer som ska svara på frågorna.
    Undvik t.ex. "Använder du dig av Tptest?".
  2. Alla frågor ska vara otvetydiga och inte kunna tolkas på olika sätt.
    Undvik t.ex. "Vad har du för bredband?".
  3. Fråga bara en sak i taget.
    Undvik t.ex, "Vad anser du om leverantörens service och hur uppfattar du telefonsupporten?".
  4. Frågorna ska vara korta och okomplicerade.
  5. Använd inte dubbla negationer i frågorna.
Frågorna ska utformas så att svaren blir exakta.
Om det behövs så måste man hjälpa den intervjuade att minnas. Ett kort och enkelt exempel; "Hur ofta använder du dig av Internet?". Undersökaren kan hjälpa fram ett svar genom att ge olika tidsalternativ som stöd för minnet:
- oftare än två gånger i veckan
- två till fem gånger i veckan
- mindre än fem gånger i veckan

Ledande frågor måste undvikas. Det är ett av de viktigaste kraven på ett bra frågeformulär. En ledande fråga kan locka intervjupersonen att svara fel (ofta det svar som intervjuaren helst vill ha).

Frågeformulären ska vara lätta att fylla i.

Här följer några olika typer av frågeställningar.
  1. Öppna frågor, t.ex. "Vad anser du om bredband?" ger skiftande svar och kan passa i undersökningar om produkter. Folk tycker att det är trevligt att få svara fritt. Men det är mycket arbetsamt och tidskrävande att gå igenom svaren för att sätta ihop ett resultat.
  2. Ja- och nej-frågor passar bra när man frågar om faktiska förhållanden. T.ex. "Tycker du om röda datorer?". En nackdel är att frågorna inte tar hänsyn till tveksamheter och reservationer. Därför ska man föra in ett "tveksam/vet ej-alternativ" när det behövs.
  3. Frågor med flera svarsalternativ av typen: "Vilka av följande datortidningarna läser du?", följt av en lista med tidningar man kan kryssa för. Dessa frågor är lätta att besvara och därför populära.
  4. Skalfrågor där man ska gradera sina svar från t.ex. 1-5 är populära.
Frågorna ska komma i rätt ordning.
Den som utformar ett frågeformulär måste vara noga med att följa några enkla regler:
  1. Lätta frågor placeras före svåra frågor. Det stärker den intervjuades självförtroende och får denne att slappna av.
  2. Allmänna frågor måste komma före specifika.
Man brukar ställa frågorna i följande ordning:
  1. Först frågar man vad den intervjuade känner till (t.ex. "Vilka bredbandsleverantörer kan du räkna upp?").
  2. Sedan frågar man vad den intervjuade har varit med om (t.ex. "Använder du eller har du använt dig av Telia som bredbandsleverantör?").
  3. Därefter ställer man attitydfrågor (t.ex. "Vad tycker du om Telia som bredbandsleverantör?").
  4. Och till sist personliga frågor (t.ex. "Vilken av följande åldersgrupper tillhör du?").

Information som bör anges

Om du ser en undersökning på någon webbsida ska du direkt kunna få svar på följande frågor:
  • Vilka alternativ (av vilka alternativ) finns?
    För t.ex. en undersökning av internetleverantörer, vilka är då samtliga leverantörer som är med i undersökningen (utav vilka möjliga leverantörer)?
  • Hur många har röstat för varje alternativ?
  • Hur många procent för varje alternativ har röstat?
    Dvs om du t.ex. ser en fråga om hur många som kommer upp i en hastighet av x Mbit/s för Telias ADSL 8000-abonnemang, så kan det vara bra att känna till inte bara hur många som svarat utan även hur stor procentandel av de som har detta abonnemang som har svarat.
  • Hur många svar måste minst komma in för att alternativet ska presenteras i resultatet?
  • Vad är maximalt antal poäng som kan uppnås för varje alternativ?
  • Den viktigaste punkten är hur poängen för varje alternativ räknats ut.
    Detta är det förmodligen mest komplicerade i en undersökning. Olika viktningsmetoder kan användas. Ett svar kan vara högre eller lägre viktat än ett annat svar (något som baseras på en personlig bedömning, vilket bara detta genererar en osäkerhet i resultatet).
  • Om du ser en undersökning där t.ex. internetleverantörer betygsatts måste du direkt kunna se vad betygsättningen baserats på. T.ex. pris, hastighet, stabilitet och service.
    - Men resterande parametrar då? Om man inte tar med alla parametrar blir resultatet enormt missvisande.
Ovanstående punkter är exempel på några viktiga bitar som läsarna måste få ta del av för att själva kunna göra en egen bedömning om tillförlitligheten av resultatet, och för att kunna göra en bedömning om undersökningen är seriös.

Vad kan generera statistisk osäkerhet?

Jag sammanställer här kortfattat några exempel på vad som kan ge felaktiga resultat när leverantörer av bredband och deras tjänster utvärderas genom läsarundersökningar.
  • Alla parametrar (frågor) är inte med för att kunna ge ett rättvisande resultat.
  • Tillräckligt många har ej svarat.
  • Tillräckligt många alternativ är ej med i undersökningen för att kunna ge ett relevant resultat.
  • Ett fåtal personer kan med sina svar påverka resultatet i en riktning på ett relativt dramatiskt sätt.
  • Frågor är luddigt ställda och kan tolkas mer eller mindre olika av olika personer, varför resultatet blir felaktigt.
  • Frågor kanske inte bara kan tolkas olika utan de kan även vara obegripliga för några, flera eller alla som svarar.
  • Frågor är inte ställda baserade på tillräcklig kompetens inom området.
  • Man lägger in mer än en sak i en fråga, dvs frågan är ej konkret nog, och skulle i stället delats upp på flera frågor.
  • Jämförelser i undersökningen sker separat. T.ex. inom varje leverantör av internet, i stället för mellan leverantörer. Dvs det framgår inte av undersökningen vilket alternativ som är bättre eller sämre.
  • De som svarar har olika kompetens, erfarenhet, önskemål och krav samt varierande övriga förutsättningar vilket kan ge missvisande resultat vid ej korrekt ställda frågor som ej tar hänsyn till detta (i de fall frågorna förutsätter speciella förkunskaper).
  • Om den som svarar upplevt en del (som kan vara väldigt liten) av en produkt som negativ kan detta lysa igenom i svaren på övriga frågor där personen annars skulle ha gett ett betydligt positivare svar.
  • Frågor har ställts som kräver en viss användningsfrekvens av produkten, medan de som svarar har nyttjat produkten varierande mycket. Detta i kombination med att frågor om användningsfrekvens saknas (eller ej tas hänsyn till i resultatet) ger en felaktig bild.
  • De som svarar har olika lång/mycket erfarenhet av det som frågas efter (allt från ingen till extremt omfattande erfarenhet). Om den som svarar inte har någon erfarenhet alls av det som frågas efter måste det finnas en möjlighet att kunna tala om detta i undersökningen så att en bedömning i resultatet kan göras med hänsyn till denna parameter.
  • Den som står för undersökningen kan ha manipulerat med resultatet i egenintresse (vinstintresse eller av annat skäl).
  • De som svarat kan ha varit medvetet oärliga i sina svar. I egenintresse (vinstsyfte) eller av annat skäl.
  • En eller flera personer kan ha medvetet eller omedvetet ha svarat flera gånger.
  • Frågor som borde varit viktade är ej detta.
  • Viktade frågor har viktats felaktigt (dvs bedömts felaktigt av den som utformat enkäten med frågor).



Ett konkret exempel

Jag kommer här att ta upp ett verkligt exempel från en aktuell läsarundersökning där olika leverantörer av bredband bedömts med hjälp av endast fyra korta frågor om pris, hastighet, stabilitet och service (och med en skala från 1-10 för varje fråga).
  • 10 ADSL-leverantörer presenteras i listan över de leverantörer som utvärderats.
  • Det framgår inte hur många leverantörer som röstats på, vilka leverantörer som röstats på eller om det är fler leverantörer som röstats på än de som syns i listan.
  • För att synas i listan krävs minst 10 röster för en leverantör.
  • Det påstås vara tjänsten som bedöms i utvärderingen, och inte själva leverantören.
  • Ingen information finns om hur resultatet räknats ut.
  • Ingen information finns om hur många som röstat, eller om procentandelar.
  • Ingen information finns om vad maximalt antal poäng är.
  • OBS! Den aktuella undersökningen är gjord utan urval!

Hur resultatet såg ut just när jag skrev detta kan beskådas genom att klicka här!

Om vi tittar närmare på de frågor som gäller för den undersökning jag här har som exempel så består den av fyra frågor enligt följande;

Fråga 1.

Service Här ger du betyg på servicen på din bredbandsleverantör. Hur du upplever kundtjänst via telefon, mail eller information om driftstörningar via hemsidan.

Min kommentar (#1):
  • Här utgår man alltså från att alla har lika stor erfarenhet av leverantörens service. Oavsett om man använder tjänsten 10 timmar per dag eller 5 minuter per vecka.
  • Man utgår också från att alla har haft kontakt med kundtjänsten, och att dessa kontakter varit under motsvarande omständigheter.
    • I verkligheten har inte alla haft kontakt med kundtjänsten, av olika anledningar (framförallt inte i ärenden som har med service att göra).
      Att de som inte haft kontakt med kundtjänsten måste hitta på ett svar ger en stor felavvikelse i resultatet.
    • I verkligheten har de som haft kontakt med kundtjänsten haft detta under tämligen varierande omständigheter. Alla de som endast haft mycket liten kontakt med kundtjänsten och/eller som bara haft korta, enkla frågor tillåts i undersökningen påverka resultatet av leverantörens service precis lika mycket som de som har haft stor erfarenhet av leverantörerns service. I praktiken ska naturligtvis i huvudsak de fall där kundtjänsten/supporten sätts på prov påverka resultatet. Dvs de som svarar ska bl.a. delas in i olika kategorier utefter hur stor erfarenhet de haft av kundtjänst, support, tekniker, och olika ansvariga.
    • Sedan ska olika saker bedömas var för sig för att i slutänden kunna resultera i en övergripande bedömning, som vänlighet, hur tillmötesgående de varit, hur lång tid det tagit att få svar på frågor av olika typ, om du fått svar på din fråga, etc., etc. Hänsyn måste också (för specifika frågor) tas till t.ex. vilken tid på dygnet, och om det varit under helg. Dessutom är det viktigt (för vissa frågor) var felet egentligen legat, och hur kapabel den som svarar anser sig vara att bedöma om han/hon fått rätt svar.
    På grund av det ospecifika i frågan kommer resultatet ej att bli relevant.
  • Dessutom har man i praktiken ställt minst tre olika frågor i samma fråga.
    • betyg på servicen (i stort) - vad som ingår här kan bedömas olika från person till person eftersom detta inte korrekt specificerats,
    • hur man upplever kundtjänsten via
      - mail
      - telefon,
    • hur man upplever information om driftsstörningar.
    Bara att man gjort detta stora misstag ger ett resultat som inte är av något värde.
  • Man utgår även från att de som svarar är kunniga inom området (och t.ex. på ett korrekt sätt kan bedöma om de svar de fått är bra eller dåliga, rätt eller fel, etc).
För att frågor av denna typ ska kunna ge ett någorlunda rättvisande resultat måste den delas upp på rätt många delfrågor (minst 10 st., gärna 20 st. eller fler), som sedan i sin tur ger en total poäng för frågan om service och support.

Fråga 2.

Pris Hur upplever du prisbilden i relation till vad du får ut för tjänsten. Bäst betyder att du får mycket för pengarna och sämst betyder att du får lite för pengarna.

Min kommentar (#2):
Förutom vad jag skrivit i min kommentar #1 så är det för denna fråga särskilt viktigt att understryka att detta inte under några omständigheter är något som gemene man är kapabel att avgöra. Det är t.o.m. oerhört svårt för mig, som kan mer än de flesta inom detta område. Detta är en typisk fråga som absolut inte ska lämnas ut till kreti och pleti att bedöma (i alla fall inte i denna form).


Frågan är dessutom mycket ospecifik. Prisbilden i relation till vad jag får ut för tjänsten? Vad menas med detta? Jämfört med vad? Jämfört med andra leverantörer? De som inte har något att jämföra med då? De som har något att jämföra med, vad jämför de med?

Sedan får man väl förutsätta att har man frivilligt valt en leverantör och en tjänst så har man gjort det för att man av olika anledningar tycker att priset är åtminstone acceptabelt och att leverantören erbjuder just det som man vill ha.

Frågan tar ingen hänsyn till alla de som inte vet vilka alternativ som finns och vad de innebär.


Fråga 3.

Hastighet Hastighetsbedömningen är högst inviduell och frågan bör ställas hur nöjd är du med hastigheten när du laddar hem program, tittar på hemsidor eller spelar spel. Om du känner till vad pingtider är så får du även bedömma dom här

Min kommentar (#3):
Förutom vad jag nämnt under min kommentar #1 och #2 så kan man särskilt understryka att frågan är högst individuell, precis som det står. Resultatet av denna fråga kan alltså inte bli annat än helt ointressant. Frågan är så långt från konkret som den kan vara, och det blir bara en personlig bedömning baserat på egentligen ingenting. Vissa förstår kanske inte frågan. Andra vet inte hur man ska bedöma eller testa hastigheten, etc.
Det finns inte ens följdfrågor eller tillhörande frågor om den svarandes kunskaper inom detta, där svaren på dessa frågor används för att ge ett någorlunda intressant resultat.

Resultatet blir aldrig bättre än frågorna som ställs. En dåligt ställd fråga ger ett mångdubbelt dåligt resultat i en statistisk undersökning.


Fråga 4.

Stabilitet Under stabilitet bedömmer du hur stabil din Bredbandsuppkoppling är. Dvs. hur ofta det är problem och du inte kan surfa. Du bedömmer även hur snabbt fel blir åtgärdare här (och inte under service).

Min kommentar (#4):
Förutom vad jag nämnt under min kommentar #1, #2 och #3 så kan man särskilt understryka att detta är en fråga som är speciellt beroende av hur mycket man använder sig av sin bredbandsuppkoppling. Denna fråga om användningsfrekvensen finns inte ens med i enkäten.

Vad definieras sedan som problem? För låg hastighet (var går i så fall gränserna för att det ska anses som otillräcklig hastighet)? Om förbindelsen går upp och ner under en kort period? Etc.


Man har också gjort ett av de allvarligaste fel som överhuvudtaget går att göra, dvs mer än en fråga har bakats in i samma fråga.

Bostream

För den som känner till lite om bredbandsbolagen så är det inte utan att man blir lite konfunderad när man ser att Bostream med tjänsten Xstream ligger som fjärde bästa alternativ med 6,89 poäng. Bostream skulle alltså vara bland de bästa när det gäller pris, hastighet, stabilitet och service.
  • Jag som kan en del om detta vet inget bredbandsföretag som kommer ens i närheten av så många (och så allvarliga) klagomål som t.ex. för Bostreams service. Jag kan bara gå till mig själv och min omgivning. De flesta jag känner som har Bostream har lämnat dem, och de få som fortfarande har kvar Bostream (av de jag känner) är allt annat än nöjda. OBS! Jag säger inte att Bostream ger sämst service, men Bostreams service tycks vara allt annat än bra. Ändå hamnar Bostream så högt som på fjärde plats!
  • Bostream ligger också väldigt högt i pris jämfört med andra leverantörer. Att de som svarat tycker att Bostram har en rätt bra prissättning kan mycket väl bero på att de inte känner till de leverantörer som har ett bättre pris på sina tjänster, och/eller att de inte känner till att man kan få ut lika mycket eller mer från andra leverantörer för mindre pengar.
  • Och det är klart att hastigheten är hög för en ADSL2+ tjänst (som i Bostreams fall är upp till 24 Mbit/s nedströms och 1 Mbit/s uppströms, och inte 26 Mbit/s nedströms och 26 Mbit/s uppströms som det felaktigt uppges på den sajt där den aktuella undersökningen finns).
    Frågan är inte ens ställd i relation till vad som hävdats att man ska få ut i hastighet!
Det resultat som presenteras om Bostream skulle rent teoretiskt kunna visa på att Xstream-kunderna är nöjda, men inte att tjänsten är bra i något avseende.. och framförallt inte att den skulle vara bättre än andras tjänster... motsvarande eller icke motsvarande dylika.

Om vi dock för resonemangets skull utgår från att kunderna verkligen skulle vara så nöjda som undersökningen ger intryck av så ska man veta att de som svarat generellt sett inte är experter, och de har aldrig eller nästan aldrig något (jämförbart) att jämföra med. Hur ska man då kunna göra en utvärdering?

Det blir så statistiskt felaktigt som det i princip är möjligt när frågor ställs på detta sätt.

Vattenfall

Jag ställer mig också undrandes till att Vattenfalls "ADSL Max" landat på tredje plats med 7,55 poäng. Inte för att jag vill säga något negativt om just Vattenfall (som tycks vara ett av de bättre alternativen, vad jag kan se), men man kan undra hur många relaterade till Vattenfall som svarat här. Vattenfall är ett inte så litet företag och man kan nog tänka sig att en del av de här anställda varit inne och röstat högt på sitt eget företags produkt.
Detta är möjligt eftersom undersökningen ej baserats på något urval av svarspersoner!
Ett mindre företag med färre anställda har inte denna möjlighet och därför kan det vara svårare för mindre företag att komma högre upp i undersökningar av denna typ.

Spray

Spray ligger i skrivandes stund på 6:e plats med 6,7 poäng (jag vill minnas att Spray tidigare t.o.m. legat på 1-3:e plats). Hur detta är möjligt är för mig fullständigt ofattbart (Spray är verkligen inte ett alternativ jag skulle vilja rekommendera för någon), men det är också ett av de tydligare tecknen på att undersökningar av denna typ kan bli väldigt missvisande, där frågor ej ställts på rätt sätt, där man inte tar hänsyn till alla parametrar och där resultatet inte tolkas på rätt sätt.
Om fler röstat (och fler alternativ hade varit med) så skulle Spray aldrig kunnat komma så högt.

Tyfon

Tyfon är också en leverantör som är närmast att definiera som katastrofalt dålig i vissa avseenden. Så dålig att de borde varnas alldeles särskilt för. Detta framgår dock inte av resultatet i undersökningen, där Tyfon Svenska AB "ADSL Standard" på något märkligt sätt hamnat så högt som på sjunde plats med 6,63 poäng.

Tiscali

Tiscali Basic har hamnat på 10:e plats med 5,55 poäng. Ytterligare ett exempel på hur osannolikt det är att resultatet skulle kunna användas för att hitta en bra leverantör med tillhörande tjänst. Tiscali hör enligt min bedömning till de bredbandsleverantörer som inte är att rekommendera, men oavsett vilket är det tveklöst väldigt många leverantörers tjänster som förtjänar en avsevärt högre placering än Tiscalis. Dessa tjänster är dock inte ens med i undersökningen.


OBS 1 !
enstaka röster kan helt vända ett resultat

Tänk dig följande hypotetiska situation.
Femton personer har avgivit sina röster för bredbandsleverantören Adamo. Sedan kommer två personer som (av något speciellt skäl) för var och en av de fyra frågorna ger lägsta möjliga poäng på skalan 1-10 för varje fråga. Dessa två personer kan därmed vara avgörande för om leverantören/tjänsten ligger i toppen av en lista med de bästa leverantörerna/tjänsterna, eller hamnar helt utanför listan.
Det finns som regel aldrig en bortselektering av extremfallen.

OBS 2 !
leverantörer jämförs ej med varandra

Med en undersökning av olika leverantörer där man får svara på några få utvalda övergripande bitar av en leverantörs tjänst är det viktigt att känna till bl.a. följande tre förutsättningar.

Leverantörer jämförs som regel inte med varandra i undersökningarna. Varje leverantör jämförs alltså enskilt. Detta ger ett tämligen ointressant resultat jämfört med en undersökning där en och samma person jämför t.ex. 10 olika alternativ med varandra.

Alla som svarar har olika förutsättningar, kunskaper, önskemål och krav. Samma sak som en tycker är bra kan en annan tycka är dåligt. Bara genom detta blir en dylik undersökning felaktig, när ingen hänsyn tagits till detta i frågorna.

Det kan också vara så att om en person upplevt något speciellt hos en leverantör tillräckligt besvärande så kan denna person svara extra negativt på övriga frågor (och tvärtom).

OBS 3 !
läsaren utvärderar endast det alternativ denne valt

Man måste också vara införstådd med att om man har valt en leverantör av bredband så har förmodligen denna leverantör valts antingen för att man tror att denna är bäst på något sätt och/eller för att man inte känner till vilka andra alternativ som finns (eller hur bra/dåliga dessa är).
Man kan alltså mycket väl tro att något är bra som egentligen är otroligt dåligt (och tvärtom).

OBS 4 !
undersökning tar ej hänsyn till olika behov

Olika personer har olika önskemål om vad som är viktigt i sitt val av leverantör och tjänst. För vissa kanske hastigheten är det enda viktiga. För andra kanske stabiliteten är det enda av intresse. För vissa kanske priset är det enda av intresse. För andra kanske det mest primära är om man kan koppla upp en server. För en del kanske det är av största betydelse med kortast möjliga bindningstid. För en grupp kan det vara av extremt stor vikt att hemsida och/eller mail ingår i tjänsten (medan detta kan vara helt ointressant för andra). Vissa kan se det som särskilt viktigt att leverantören inte sprider vidare personinformation. Osv. osv. Med en massa kombinationer av önskemål och krav, som det är i verkligheten, blir en läsarundersökning av den typ jag tagit upp här väldigt ointressant.


OBS 5 !
frågor saknar uppmärkt skala

Skalan i den undersökning jag analyserat på denna webbsida sträcker sig från 1 till 10. Det borde i stället vara från 1 till 5. Dessutom är varje svarsalternativ i skalan omärkt (se nedan), vilket gör att den som svarar kanske klickar någonstans i ett ungefärligt område utan att noga tänka igenom om värdet överensstämmer med den svarandes åsikt.

Dåligt Bäst


OBS 6 !
resultat baserat på endast fyra enkla frågor

Endast fyra frågor har ställts i enkäten. Utifrån detta har en simpel helhetsbedömning gjorts av leverantören samt dess tjänst. I detta fall och under rådande omständigheter skulle - om något - resultatet presenterats så som frågorna ställts. Dvs ett resultat för stabilitet, ett resultat för hastighet, etc. Naturligtvis skulle också resultaten ha presenterats i en jämförelsetabell, så att man kunde jämföra resultaten för t.ex. stabilitet mellan de olika tjänsterna/leverantörerna.

OBS 7 !
ej uppdaterad information

Informationen om de olika tjänsterna som utvärderats är inte uppdaterad, och det ligger kvar gammal information. Bostreams tjänster finns t.ex. inte längre, utan har övergått i Bredbandsbolagets tjänster. Bostream - som idag inte finns kvar varken i form av tjänster eller som bolag - ska naturligtvis inte ens finnas med i listan över "Bästa ADSL".
Det är bara att förvirra läsarna ännu mer och tillför ingen intressant information för någon.

OBS 8 !
jämförelse mellan äpplen och päron

I samband med att den aktuella sajten presenterar läsarundersökningen om de "bästa" ADSL-leverantörerna finns det också en lista över "Billigaste ADSL". Precis som så många andra sajter görs här generalfelet att jämföra äpplen med päron. Man jämför priset för abonnemang med olika hastigheter och olika ingående komponenter. Dessutom är dessa "Billigaste ADSL" det sämsta du kan få i kvalitet, vilket inte alls framgår.

OBS 9 !

För en liten leverantör av bredband med 300 kunder har i den aktuella undersökningen 200 av dessa avgivit sina röster. Det är inte svårt att förstå att det är något lurigt med detta. Speciellt med tanke på att landets största operatör, Telia, inte ens finns med i listan. Eftersom det krävs 10 röster för att komma med i undersökningen har alltså inte 10 personer med Telia som leverantör röstat. Högst osannolikt, eller hur ?!?!

För den leverantör som ligger högst upp i listan, Bjäre Kraft, har full poäng på ett maximalt osannolikt sätt uppnåtts för var och en av de fyra kategorierna; service, pris, prestanda och kvalitet. Vem som helst förstår att resultatet är manipulerat. Det blir lite roligt av att trots att alla gett full poäng på allt så har tjänsten bara kommit upp i 8,46 poäng totalt när poängen räknats ihop.

På samma sätt har en annan tjänst/leverantör fått mycket höga enskilda poäng, men när den sedan presenteras i listan över de bästa ADSL-alternativen så hamnar denna tjänst/leverantör en bra bit efter andra som har betydligt lägre enskilda poäng (t.ex. Spray, varför man kan misstänka att Spray av någon anledning blivit manuellt uppflyttad i listan och försedd med en högre poäng totalt).

En annan punkt som tyder på att resultatet inte representerar verkligheten är att trots att det hävdas att röstningen skett per bredbands-tjänst så finns inte två tjänster från samma leverantör med i listan. Med tanke på att många leverantörer erbjuder ett antal olika tjänster (hastigheter) borde det vara logiskt att mer en en tjänst för någon leverantör skulle komma med i listan (speciellt med tanke på att även en fråga på själva leverantören finns med bland de fyra frågorna).

Undersökningen påstås som sagt vara per tjänst och inte per leverantör. Detta motsägs av att minst en av de fyra frågorna är en leverantörsfråga, nämligen service. Det blir också väldigt förvirrande när leverantören får ganska varierande poäng beroende på vilken av leverantörens tjänster som läsarna röstat på (vilket för övrigt inte ens beaktas i resultatet).

Det är synnerligen svårt att ta undersökningar av denna typ på allvar, men tyvärr är det nog väldigt många som inte mer noga analyserar dylika undersökningar, utan bara blint tror att man kan utgå från dessa i sina val. Jag kan bara hoppas att jag med denna sida bidragit till att göra webbanvändarna mera medvetna och mindre godtrogna, så att besluten i framtiden baseras på verkliga fakta i stället för de falska och manipulerade undersökningar som finns i ett utbrett antal på Internet.


VIKTIGT !

Undersökningar av den typ som jag tagit upp här blir extremt missvisande och jag vill varna för dessa i allra högsta grad. De kan vara lite småkul att läsa (i stil med horoskop), men om man inte klargör förutsättningarna för läsarna så lurar man dem mer än hjälper dem. Personligen tycker jag att enkla läsarundersökningar har ett visst berättigande och de får gärna finnas kvar, men då måste man samtidigt tydligt, mycket, mycket tydligt, klargöra förutsättningarna.

Av motsvarande anledningar som jag tagit upp på denna sida kan man i sitt val av leverantör naturligtvis inte utgå från enskilda kommentarer om leverantörer i olika forum och diskussionsplatser på Internet, såtillvida detta inte är konkreta fakta som kan underbyggas som sådana.

Jag tycker själv det är rätt kul med statistik, men det är mest för att jag till dags dato inte sett en enda statistisk undersökning som jag inte snabbt kan plocka sönder och i detalj påvisa felaktigheterna som gör att resultatet av undersökningen ej går att lita på.

En korrekt undersökning

Jag kommer framöver på min huvudsida om bredband att ställa frågor på ett sådant sätt att resultatet blir rättvisande och relevant. Dock med det mycket viktiga undantaget att urvalsmetoden inte blir korrekt. Jag saknar tyvärr verktygen för att genomföra en mer avancerad undersökning , men om många svarar på mina framtida frågor kan jag utlova att resultatet kommer att bli så värdefullt som det är möjligt (med de resurser jag har att tillgå) för de som sedan vill nyttja resultaten för att välja leverantör!
OBS! Om någon är beredd att hjälpa till att skapa en miljö för en mer avancerad undersökning av leverantörernas tjänster, hör av dig till mig, så står jag för utformningen av frågorna.

Summa summarum

Jag anser det vara av yttersta vikt att de som väljer sitt bredband baserar sitt val på fakta samt rätta kriterier med utgångspunkt från en själv, och inte baserat på förledande undersökningar.

LÅT DIG INTE LURAS !


Tipsa en vän

FORUM

BOR DU I BOSTADSRÄTT?

Vad fungerar bra/dåligt i din förening?

Om du har några synpunkter om din brf, om din bostadsorganisation (HSB, Riksbyggen, etc) eller frågor om att bo i bostadsrätt, dela gärna med dig av dessa genom att klicka här!
Senaste inlägg
(rss-reader för Google Chrome)




Sajtkarta
Bredband / ADSL - Sanningen om Sveriges internetleverantörer !